Hantering av PLA avfall från 3D skrivarna på KTH Södertälje

Sammanfattning: I dagsläget har 3D-skrivning blivit en stor del av vårt samhälle. Vi använder 3D-skarvarna för att bygga allt från dekorationer till proteser. Det mest populära materialet för 3D-skrivning är PLA. Den är lätt att smälta och använda och den är enkel att producera. Med ökade popularitet av 3D-skrivning ökar också avfallet från dessa skrivare. Enlig statistik så kan upp till 40% av filamentsmassan som används omvandlas till avfall, som slängas bort. Under detta examensarbete kommer jag att beskriva olika metoder för hantering av PLA-avfall. Med stort fokus på metoder för materialåtervinning, som skulle ge oss förmågan att använda materialet igen. Huvudmetoden för att återvinn materialet ur PLA-avfall är att använda en extruder, för att smälta ner avfallet och pressa ut ny filamenttråd. För att få en extruder för hemmabruk så erbjuder marknaden några färdiga lösningar, eller så kan man köpa komponenter och bygga en egen modell. Fast marknaden för extruderkomponenter är mest orienterad för att samarbeta med producenter och inte med privatpersoner. Majoriteten av komponenter måste antingen anpassas med tunga maskiner för metallbearbetning eller ha begränsad funktionalitet. Som resultat får man ett högre pris jämfört med en färdig variant. Självklar materialåtervinning är inte den enda variant man kan också återvinna mineraler för att ge näring till växter och naturen eller återvinna energi genom att förbränna material. I rapporten jämför jag alla varianter som är tillgängliga för återvinning av PLA i dagsläget, med avseende på kostnader och miljöpåverkan. Och även med avseendet av behovet på campus KTH Södertälje, beskriver jag varför vissa lösningar är bättre än de andra.