GIS-användning i katastrofdrabbade utvecklingsländer

Sammanfattning: Populärvetenskaplig sammanfattning: Nytt hjälpmedel för effektivare krishantering i utvecklingsländer. Naturliga faror som jordbävningar, översvämningar, jordskred eller torka med mera har i alla tider förfärat och förundrat människor. Större naturliga faror har till och med tillintetgjort hela städer. När en naturrisk drabbar människor och natur kallas det istället för en naturkatastrof. Tidigare har dessa oförklarliga fenomen kunnat skyllas på gudars vrede. I dagens samhälle förstår vi mer av de naturliga orsakerna till naturkatastrofer och kan ibland till och med förutse inträffandet. Trots detta så har naturkatastroferna ökat drastiskt i antal. Detta har sin förklaring i att vi människor sedan den industriella revolutionen bidragit till en klimatförändring, ökat stort i antal och i stor utsträckning exploaterar jordens alla resurser. Flest katastrofer inträffar i utvecklingsländer. Varför vissa länder drabbas mer än andra avgörs av fyra faktorer: ekonomi, sociala omständigheter, fysiska omständigheter och utarmning av resurser. Naturliga faror kommer alltid att inträffa men vi kan förhindra att de slutar i katastrof genom effektiv krishantering. Med krishantering menas alla metoder och tillvägagångssätt som kan mildra resultaten av en katastrof. Krishanteringen fem faser är: planering, preventiva åtgärder, beredskap, respons och återhämtning. Planering, preventiva åtgärder och beredskap bör åtgärdas innan en katastrof inträffar. Respons och återhämtning sker under och efter en katastrof inträffat. Ett hjälpmedel som på senare år uppmärksammats inom krishantering är Geografiskt information system (GIS). GIS har ett brett användningsområde och kan därmed användas i alla fem faserna i krishanteringen. I utvecklingsländer, där behovet av effektiv krishantering är som störst, har GIS använts i krishantering av hjälporganisationer, främst FN. Att jobba i utvecklingsländer med ett så avancerat system som GIS innebär nya utmaningar för GIS-experter eftersom de inte har samma resurser som i industriländer. Det kan vara problem som tidspress, att få ner utrustning, datavirus, överhettade datorer, strömavbrott och begränsade resurser. Andra utmaningar kan vara att försöka samarbeta med lokalbefolkningen där kulturella skillnader och språkbarriärer kan utgöra problem. Här har GIS en fördel eftersom informationen presenteras i kartor och bilder vilket lätt kan läsas av personer med olika språk och olika utbildningsbakgrund. Framtiden för GIS i krishantering ser ljus ut och användningen av systemet har ökat, vilket tyder på att GIS har visat sig vara ett användbart system i krishantering. Genom att sprida information om problem och utmaningar kan GIS-experter lära sig av andras erfarenheter och effektivisera användningen av GIS.