CRISPR i cancerimmunologin : Kliniska prövningar, utmaningar och framtid

Sammanfattning: Att förstå olika tumörers biologi är en viktig förutsättning för att kunna utveckla nya cancerbehandlingsmetoder. Ett nytt verktyg inom cancerterapin, både för att förstå tumörers uppkomst samt hitta nya läkemedelsmål och behandlingar, är det mycket potenta genredigeringsverktyget Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats med CRISPR-Associerade proteiner, CRISPR-Cas9. Det är ett adaptivt immunförsvar funnet hos prokaryoter. CRISPR är ett programmerbart RNA-guidat system som har DNA som mål. Tekniken går att tillämpa inom cancerimmunologin genom att t ex manipulera T-celler på olika sätt. Syftet med den här litteraturstudien var att: 1) undersöka vilka idag pågående kliniska prövningar, med cancerimmunologisk inriktning, som använder sig av CRISPR-Cas9 samt 2) vilka resultat som framkommit; 3) hur CRISPR-Cas9 ska kunna levereras till celler in vivo; 4) vilka problem har stötts på samt 5) hur framtiden kan se ut med CRISPR inom cancerforskningen. Information inhämtades under tidsperioden januari till maj 2019 på främst PubMed, clinicaltrials.gov och Google. Idag pågår 8 kliniska prövningar men studierna har ännu inte publicerat några resultat. Att finna en lämplig leveransmetod för leverans av CRISPR till målcellen är en av de stora utmaningarna med CRISPR där virala metoder är den leveransmetod som hittills har använts mest. Många studier undersöker möjligheterna med lipida nanobärare men ingen leveransmetod överträffar någon annan i dagsläget. Problem som framkommit med CRISPR-Cas9-tekniken är att metoden kan orsaka cancer vid redigering i celler som saknar p53 (ett viktigt tumör-supressor-protein); det kan orsaka patogena konsekvenser pga långa deletioner då Cas9 klyvt DNA; samt Cas9 kan klyva på andra ställen i genomet än det önskade. I framtiden kan CRISPR, med olika Cas-proteiner, komma att användas för att bland annat tillverka universella T-celler med chimär antigenreceptor (CAR-T-celler), förstå tumörers uppkomst och utveckling, finna nya läkemedelsmål, radera DNA-sekvenser från virus som inkorporerat sitt genom i vårt, och kanske även för redigering i könscellslinjen för att minska risker för bland annat cancerutveckling.