Nationell säkerhet eller mänskliga rättigheter? – En analys av Turkiets utlämningskrav i samband med Sveriges Natoansökan

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Utlämning är utan tvivel ett viktigt internationellt instrument för brottsbe-kämpning. Turkiet kräver i samband med Sveriges Natoansökan att Sverige ska utlämna personer kopplade till terrororganisationen PKK och väntar med sitt godkännande för att låta Sverige bli en fullvärdig medlem i Nato tills Sve-rige uppfyller kraven. Turkiets utlämningskrav på Sverige är långt ifrån okon-troversiellt men ett godkännande av Turkiet är i det nuvarande försämrade säkerhetspolitiska läget i närområdet och övriga Europa avgörande för den nationella säkerheten. Utlämning regleras i lag (1957:668) om utlämning för brott och är tillämplig i förhållande till länder utanför Norden och EU. Utlämningslagen uppställer en rad villkor för att den anmodade staten ska bevilja en utlämning. Principen om dubbel straffbarhet innebär att gärningen måste vara kriminaliserad både i den ansökande staten och i Sverige. Det finns även ett absolut förbud mot utläm-ning av svensk medborgare. Principen om non-refoulement innebär att stater har en skyldighet att inte av-visa, utvisa eller utlämna en person till det land där personen riskerar att bli utsatt för dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Principen tar sig uttryck bland annat i artikel 3 EKMR. För-budet mot refoulement stadgas även i 7 § utlämningslagen. Uppsatsen analyserar utlämning av personer som Turkiet vill få utlämnade i samband med Sveriges Natoansökan genom att utreda hur långt non-refoulement skyddet sträcker sig. Även legitimiteten av diplomatiska garantier diskuteras med hjälp av praxis från Europadomstolens och FN:s Kommitté mot tortyr. Balansgången mellan nationell säkerhet och respekt för grundläg-gande rättigheter vid utlämning analyseras. I uppsatsen konstateras att en eventuell utlämning av personer som finns på Turkiets kravlista skulle strida mot grundläggande rättigheter i svensk rätt och internationell rätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)