Associationsrättsliga aspekter på aktiebolaget som verktyg vid ekonomisk brottslighet : – Revisorns vara eller icke vara i små aktiebolag

Sammanfattning: Aktiebolaget är den andra vanligaste bolagsformen i Sverige, där avsaknaden av det personliga ansvaret karaktäriserar associationsformen. Med anledning av att aktieägarna inte ekonomiskt behöver ansvara för bolagets åtaganden, har det länge funnits en tradition om att bolaget bör revideras av en tredje part. I samband med att EU lanserade revisorspaketet som medgav undantag från revisionsplikten, började allt fler länder i Europa att avskaffa kravet på revision för vissa aktiebolag. När lagstiftaren i Sverige, år 2010, valde att också utnyttja undantaget om kravet på revision, var det enbart Malta, förutom Sverige, som inte hade infört lättnader beträffande revisionsplikten inom EU. På senare år har diskussionen om revisionspliktens vara eller icke vara åter blivit aktuell, då det har visats att aktiebolaget som associationsform är attraktiv för att användas som verktyg vid ekonomisk brottslighet. Det är skattebrott och bokföringsbrott som är de vanligaste ekobrotten, men även bidragsbrott och bolagskapningar med efterföljande bolagsplundring förekommer. Det är också vanligt att så kallade målvakter eller bulvaner används som ställföreträdare inom ett bolag där ekonomisk brottslighet begås, vilket är olagligt.  På grund av den ekonomiska brottslighetens omfattning i aktiebolag syftar uppsatsen till att utreda om den lagstadgade revisionsplikten återigen bör införas för att minska kriminaliteten i aktiebolagen. Uppsatsen avser också att klargöra vilka motstående intressen som finns för en lagstadgad revisionsplikt. För att uppnå uppsatsens syfte används den rättsdogmatiska metoden samt den rättspolitiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden används i uppsatsens deskriptiva kapitel medan den rättspolitiska metoden används i det normativa avsnittet. Materialet som har nyttjats i uppsatsen är främst förarbeten, litteratur och övriga källor som publicerats av myndigheter eller branschorganisationer.  Utifrån det material som har studerats har det i uppsatsen framkommit att det råder en viss osäkerhet kring revisionens betydelse för att upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet, varvid slutsatsen i uppsatsen är att den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag inte bör återinföras. De intressen som talar emot en lagstadgad revisionsplikt har sålunda vägt tyngre, där bland annat kostnadsskäl och förenklingsskäl har vägt tungt. Istället för att återinföra den lagstadgade revisionsplikten för samtliga företag bör emellertid vissa andra åtgärder vidtas, exempelvis bör skatteverket och ekobrottsmyndigheten erhålla en rätt att förordna om revision trots att bolaget är undantaget revisionsplikt. Även införa bättre kontroller vid byte av ställföreträdare för ett aktiebolag, samt införa en straffrättslig bestämmelse mot bolagskapningar är önskvärt. Slutligen bör också revisionsplikten inträda tidigare, förslagsvis redan när gränsvärdena har överskridits för ett räkenskapsår.