Den rättsliga vägen för att skapa LIKA möjligheter för samkönade par att ingå äktenskap - Införa en vigsel- plikt eller en obligatorisk civilrättslig vigsel?

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man rättsligt ska komma till rätta med problemet, att präster idag har möjlighet att vägra viga samkönade par i svenska kyrkan. Det övergripande syftet har därefter brutits ner till två delsyften, där det första delsyftet har varit att undersöka möjligheten att inom ramen för gällande rätt, införa en vigselplikt. För att avgöra om en vigselplikt hade varit möjligt att införa, har tre frågor varit nödvändiga att ta ställning till. För det första har det varit nödvändigt att göra en intresseavvägning mellan samkönade pars rätt till likabehandling kontra prästers rätt till religions- och samvetsfrihet. Svaret på vilket intresse som ska ges företräde var inte givet, men eftersom statistik från Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI) år 2005 har visat, att en klar majoritet av befolkningen var positivt inställda till att samkönade par skulle ha rätt att gifta sig som olikkönade par, har jag dragit slutsatsen att majoritetens uppfattning även idag kan anses vara att alla ska behandlas lika inför lagen och att samkönade par inte ska särbehandlas. Vidare har det varit nödvändigt att undersöka om enskilda präster i svenska kyrkan omfattas av skyddet i 2 kap. 1 § första stycket, p. 6 RF som rör religionsfriheten. Eftersom det framgår av bestämmelsen att var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad religionsfrihet, har jag kommit fram till att enskilda präster bör omfattas av skyddet gentemot lagstiftaren. Slutligen har det varit nödvändigt att undersöka om ett införande av en vigselplikt kan vara en tillåten eller otillåten rättighetsbegränsning. Jag har då kommit fram till att det eventuellt hade varit möjligt att införa en vigselplikt inom ramen för artikel 9 i Europakonventionen, men huruvida en vigselplikt hade varit möjligt att införa inom ramen för 2 kap. 1 § första stycket, p. 6 RF var mer tveksamt. Mot bakgrund av detta har jag landat i slutsatsen att rättsläget är oklart. Uppsatsens andra delsyfte var istället att undersöka om det är motiverat att avskaffa vigselrätten och istället införa en obligatorisk civilrättslig vigsel. Detta har undersökts utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vid en sammantagen bedömning har jag kommit fram till att det är nödvändigt att klippa banden mellan svenska kyrkan och staten, om en vigselplikt inte kan eller kommer att införas. En obligatorisk civilrättslig vigsel skulle därför varit att föredra eftersom detta också skulle innebära att de olika intressena mellan en prästs rätt till religions- och samvetsfrihet kontra samkönade pars rätt till likabehandling inte skulle kollidera med varandra. Med hänsyn till detta, är en obligatorisk civilrättslig vigsel motiverat att införa. Slutsatsen var även förenlig med det normkritiska perspektivet eftersom en obligatorisk civilrättslig vigsel skulle medföra att samkönade par inte skulle särbehandlas och uppfattas som avvikande. Jag har därför kommit fram till att en förändrad reglering är nödvändig som behandlar alla äktenskap lika.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)