Är tidigare gömda tillgångar i Schweiz nu tillgängliga för Skatteverket? En analys av den nya informationsutbytesklausulen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Den 5 augusti 2012 trädde en lagändring gällande skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz i kraft. I och med lagändringen så införs bland annat en helt ny bestämmelse om informationsutbyte. Bestämmelsen överensstämmer i stora delar med motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal. I två avseenden skiljer sig skatteavtalets ordalydelse från modellavtalets. Det rör sig om två tillägg som finns i skatteavtalet men som inte finns i modellavtalets lydelse. Det ena tillägget är föreslaget i kommentaren till modellavtalet och det andra möjliggör för Schweiz att kunna inhämta den efterfrågade informationen. Karaktären av dessa båda skillnader gör att det inte i stort påverkar huruvida skatteavtalet överensstämmer med modellavtalet. Den stora skillnaden ligger istället i att skatteavtalet endast innebär en skyldighet att utbyta information på begäran medan modellavtalet tillåter även andra typer av utbyte, såsom automatiskt och spontant. Sammanfattningsvis ger därmed skatteavtalet möjlighet till ett mer begränsat utbyte än vad modellavtalet gör. Bestämmelsen om informationsutbyte i skatteavtalet innebär att sådan information som kan antas vara relevant i skatteärenden ska utbytas. I tilläggsprotokollet till skatteavtalet stadgas att detta innebär att vidast möjliga informationsutbyte ska ske men att bestämmelsen bland annat inte tillåter fishing expeditions. Begreppet fishing expedition är därmed en del av den bortre gränsen för bestämmelsens tillämpningsområde. Någon klar definition av begreppet finns dock varken i skatteavtalet eller i någon svensk eller internationell doktrin. Begreppet fishing expeditions i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz innebär att en pågående utredning krävs i den anmodande staten för att utbyte ska kunna ske. Dessutom krävs det att vissa uppgifter ska framgå av den förfrågan som skickas till den anmodade staten. Identiteten på personen under utredning är en av dessa uppgifter. Vilka uppgifter som krävs för att en identifiering ska anses ha skett är beroende av personens förmåga att särskiljas och är därmed svårt att uttala sig om på förhand. De fall där omfattande uppgifter har presenterats utan att identifiering har kunnat ske bör dock utgöra undantagsfall. Utöver detta ska även uppgifter rörande tidsperiod för den efterfrågade informationen, vissa uppgifter om den efterfrågade informationen och uppgifter om vilket beskattningsändamål förfrågan avser uppges. Skatteavtalets bestämmelse om informationsutbyte möjliggör därmed utbyte endast i de fall där personen med tillgångar i Schweiz redan är känd av SKV. I de fall SKV inte känner till att en person har tillgångar i Schweiz kan den informationen inte komma SKV till del genom bestämmelsen och informationen är därmed fortfarande gömd. Informationen kan dock ändå komma SKV till del genom att personen själv informerar SKV om tillgångarna i sin deklaration eller genom en frivillig rättelse.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)