Bjälklag i flerbostadshus - En jämförelse mellan KL-trä och plattbärlag

Sammanfattning: Majoriteten av flerbostadshus i Sverige uppförs idag i betong. Genom uppförande i trä kan en reducering av koldioxidekvivalenter under byggprocessen och byggindustrins utsläpp av växthusgaser uppnås. Träkonstruktioner ger dock i högre utsträckning upphov till störande vibrationer vilket minskar byggnadernas attraktivitet. Det är därför av intresse att undersöka för vilka situationer respektive byggsystem kan användas. I detta arbete har störst fokus lagts på vilka spännvidder korslimmat trä, KL-trä, respektive plattbärlag klarar och hur det påverkar bjälklagshöjden. De lasteffekter som undersökts är böjmoment, tvärkraft, deformation avseende korttidslast samt långtidslast, egenfrekvens, styvhet mot nedböjning för 1 kN centrisk punktlast, impulshastighetsrespons och accelerationsrespons. Jämförelsen har genomförts med handberäkning av två referensfall följt av parameterstudie med beräkningsverktyget MATLAB. Arbetet innehåller även jämförelse av regelverk och huruvida avsaknaden av vibrationskrav för betongkonstruktioner är välgrundad. För att jämföra materialens resistens mot vibrationer genomfördes beräkningar, för både KL-trä och plattbärlag, enligt metod i ett ändringsförslag till Eurokod 5 som är anpassat för träkonstruktioner. Undersökningen visar att för större spännvidder krävs en lägre bjälklagshöjd för KL-trä där deformationer oftast är den utslagsgivande lasteffekten. KL-träbjälklag är känsligare mot vibrationer medan plattbärlag oftast klarar kraven för högsta prestandanivå. Då vibrationseffekter avtar med tyngre och styvare konstruktioner kan avsaknaden av vibrationskrav för betong anses vara välgrundad.