Piratkrig i medierna : En beskrivande studie om dagstidningars bevakning av Ipred‐debatten

Sammanfattning: På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ”Ipred-lagen”.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak- och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred-frågan.Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred-frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet – mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen.Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred-lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred-frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande icke-elitkällor.