Do They Really Car(e) : The greening of the brand: the case of Volvo Cars in Sweden 1972 to 2014

Sammanfattning: Denna magisteruppsats i ekonomisk historia har som syfte att utforska varför den svenska bilparken är mer bränslekrävande än genomsnittet i Europa, samt att identifiera de historiska processer som påverkat formandet av den svenska bilparken. Tidigare miljöinriktad forskning inom ekonomisk historia har fokuserat på strukturomvandling och institutionell förändring inom industri- och hushållssektorn. Denna studie utforskar den privata transportsektorn genom att studera Volvo som varit tongivande i att forma sammansättning av den svenska bilparken. Genom att studera två av Sveriges största biltidningar – Teknikens värld och Volvos egen konsumenttidning, Ratten – samt årsberättelser och hållbarhetsrapporter från Volvo, har historien om varumärket Volvo och Volvos relation till miljön utforskats.  Volvo antog ’kvalitet’ och ’säkerhet’ som kärnvärden vid starten 1927. ’Omsorg om miljön’ lades till som ett tredje kärnvärde 1972 vilket antas vara av relevans för hur Volvo byggt sin identitet. Hur Volvo tolkat ’omsorg om miljön’ i relation till sitt varumärke och hur det integrerats i företagets produktionsprocesser är utgångspunkter för uppsatsens undersökande del som sträcker sig från 1972 till 2014.  Resultatet visar på att begreppet ’miljö’ har omtolkats av Volvo och följt den samhälleliga diskursen ganska väl. Från att handla om den lokala ’arbetsmiljön’ och det som kopplas därtill, till att handla om regionala utsläpp av partiklar för att till sist innefatta ett globalt perspektiv. Resultatet visar också att Volvo på grund av höga kostnader för arbetare och en stor efterfrågan från den amerikanska marknaden drivits till att producera stora och dyra bilar som drar mycket bränsle. På grund av att Volvo inte kunnat konkurrera med höga försäljningsvolymer har man istället satsat på säkra och hållbara bilar som kunnat bringa högre vinstmarginaler.  Efter krisen på 1990-talet och ett byte av ledarskap från Pehr G. Gyllenhammar till Sören Gyll, visar resultatet att ’omsorg om miljön’ fick en mer framskjuten roll i Volvos varumärkesbyggnad. Samtidigt beslutades att Volvo skulle ta ytterligare steg mot att tillverka bilar i premiumsegmentet vilket var svårt att kombinera med miljöhänsyn vad gäller bränsleförbrukning.  Slutsatserna som dragits från denna uppsats är att Volvo efter andra världskriget lyckades skaffa sig en ’pionjärsfördel’ – pioneering advantage – genom en stark introduktion av PV 444/544-modellerna på 1940- och 1950-talet och att man sedan kunnat använda denna fördel för att omtolka svenskars preferenser att välja bränslekrävande bilar. Detta innebär att företag, om de vill, har möjlighet att styra konsumenter mot att välja bättre miljöanpassade produkter. I uppsatsen argumenteras för att avsättningsmarknader spelar stor roll för möjligheten för företag att ställa om produktionen till att leverera ’grönare’ produkter.