Litispendens eller låta udda vara jämnt? - Om myndigheters möjlighet att ändra beslut efter förvaltningsrättsligt överklagande i ljuset av regleringens syfte

Sammanfattning: I och med den senaste förvaltningsreformen kom ett antal i praxis utvecklade principer att lagfästas. En av dessa principer, som tidigare har tillämpats av rättstillämparen på sedvanerättsliga grunder, är lis pendens. Lis pendens, eller litispendens, är en processuell princip som inom den allmänna processen innebär att en rättegång innebär ett rättegångshinder i en annan. I förvaltnings-förfarandet har litispendens en viss annan betydelse på grund av de situationer litispendens där kan uppstå. Litispendens har inom förvaltningsförfarandet inneburit att en myndighet har varit förhindrad att ändra ett beslut som är föremål för en överklagandeprocess. Detta på grund av kostnadsskäl och för att skapa ordning i processen genom att bland annat förhindra oliklydande avgöranden. De grundläggande principer som präglar processrätten kan dock många gånger krocka med de intressen och ändamål som ligger till grund för förvaltningen i Sverige. Förvaltningen i Sverige präglas av ett tydligt intresse för den enskilde genom att förvaltningsförfarandet ska vara kostnadseffektivt, men samtidigt försäkra den enskildes rättssäkerhet. Litispendens i förvaltningsförfarandet har därför inte ansetts vara absolut, utan undantag från dess tillämplighet har medgivits och ansetts motiverat. Dessa undantag har bland annat ansetts motiverat på grund av ändamålsenliga skäl och för att bejaka den enskildes intresse av en snabb och effektiv förvaltning. Förvaltningsrättsligt överklagandes litispendensverkan har dock efter den senaste förvaltningsreformen blivit lagfäst och inga undantags medges numera. Genom att förvaltningsrättsligt överklagandes litispendensverkan numera är undantagslöst var förhoppningen att göra regleringen gällande detta enkel och tydlig. Så är tyvärr dock inte fallet. Litispendensproblemet i förvaltningsrätten har i stället övergått till frågan om föreskrifter i specialförfattning gällande ändring och omprövning av beslut kan innebära att litispendens inte ska tilllämpas i den aktuella ärendetypen. Hos kammarrätterna tycks det finnas en tendens att avfärda tillämpningen av regleringen gällande litispendens i förvaltningslagen genom att förklara att annan författning har företräde. Införandet av den absoluta regleringen av litispendens i förvaltningsförfarandet ger också upphov till frågor kring hur en processuell princip förhåller sig till de intressen som i övrigt präglar förvaltningsförfarandet. Att litispendens i förvaltningsförfarandet uppfyller sitt bakomliggande syfte är inte heller en självklarhet och regleringen kan leda till att den enskildas rättssäkerhet tar skada. Den oklarhet som gäller litispendens i förvaltningsförfarandet har heller inte undgått HFD, som nu har meddelat prövningstillstånd i två mål gällande tillämpningen av litispendens. Förhoppningen är att dessa kommande avgöranden kan ge ledning i hur tillämpningen av litispendens ska ske i förhållande till annan reglering inom förvaltningsrätten.