Aktiebolagets rättskapacitet under och efter upplösning

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar frågan om aktiebolags rättskapacitet under och efter upplösning. Ett aktiebolag blir en juridisk person med fullgod rättskapacitet när det registreras i aktiebolagsregistret. Rättskapaciteten innebär att bolaget kan inneha rättigheter och ådra sig förpliktelser samt vara part i rättegång. Aktiebolagets rättskapacitet består fram till den dag då bolaget upplöses. Ett aktiebolag upplöses huvudsakligen genom antingen ett likvidations- eller ett konkursförfarande. Under avvecklingsförfarandet kvarstår aktiebolaget men förlorar delvis sin rättskapacitet. I konkursfallet uppstår dessutom ett nytt rättsubjekt parallellt med bolaget i konkurs, nämligen ett konkursbo som företräds av en konkursförvaltare. I ett bolag som träder i likvidation tar en likvidator över bolaget. Både konkursförvaltarens och likvidatorns huvudsakliga uppgift är att avveckla bolaget, genom att realisera dess tillgångar och betala bolagets skulder. När avvecklingen är genomförd och konkursen eller likvidationen avslutas anses aktiebolaget förlora sin rättskapacitet. Det är inte längre någon juridisk person. Förlusten av rättskapacitet är inte knuten till avregistrering i aktiebolaget utan är enbart en följd av att avvecklingsförfarandet avslutas. Trots att aktiebolaget är upplöst uppstår det i vissa fall behov för aktiebolaget att återuppstå efter upplösningen. Situationer då detta blir aktuellt är exempelvis om det efter upplösningen framkommer en tillgång i bolaget, vilken antingen bolagets ägare eller dess borgenärer vill tillgodogöra sig värdet av. Tillgången kan utgöras av ett tvistigt fordringsanspråk, för vilket det upplösta aktiebolaget vill väcka en rättslig talan för att få rätt till tillgången. Vidare kan någon efter aktiebolagets upplösning väcka talan mot det upplösta aktiebolaget. Det kan också tänkas att det upplösta aktiebolaget vilja väcka talan mot just det beslut som ledde fram till bolagets upplösning, dvs. likvidations- eller konkursbeslutet. I samtliga dessa fall måste bolaget återuppstå för att kunna vidta de aktuella åtgärderna. Huvudregeln för dessa fall är att det upplösta aktiebolaget inte längre har rättskapacitet och således inte heller kan vidta åtgärder. Till denna huvudregel finns dock vissa undantag. Ett aktiebolag upplöst genom likvidation kan återuppstå genom att träda i efterföljande likvidation för nära nog alla tänkbara behov av åtgärder. Ett aktiebolag upplöst genom konkurs är dock hårdare begränsat. Är bolaget upplöst genom underskottskonkurs, och en tillgång framkommer efter upplösningen, kan bolaget återuppstå genom att träda i likvidation om någon vars rätt därav beröres ansöker om detta. Väcker en tredje man talan mot det upplösta aktiebolaget är det dock osäkert om det ska tillåtas att återuppstå i annat fall än om det är uppenbart att det finns tillgångar i bolaget som kan ersätta kraven. Vidare anses ett genom konkurs upplöst aktiebolag kunna återuppstå för åtgärder som sammanhänger med bolagets upplösning, i dessa fall till och med i egen regi. Sammanfattningsvis kan det konstateras att trots att huvudregeln är att ett upplöst aktiebolag saknar rättskapacitet så finns det en mängd undantag som tillåter bolaget att återuppstå med därtill återupprättad rättskapacitet. Slutsatsen av detta är att en upplösning inte i alla fall behöver innebära ett definitivt slut för bolaget, eftersom ett bolag som träder i efterföljande likvidation, även om det är upplöst genom konkurs, alltid kan välja att återuppta verksamheten.