Likhetsideal och särartspraktik : en intervjustudie om rektorers förståelse av grundskolans jämställdhetsuppdrag

Sammanfattning: Trots att grundskolan sedan länge har haft ett uttalat ansvar att verka för jämställdhet finns det uttryck för bristande jämställdhet bland annat i elevers kunskapsresultat, i läromedel och i de sociala relationerna i skolan (Wernersson 2010; Eilard 2009; Gillander Gådin & Stein 2017). Mot bakgrund av detta är det angeläget att undersöka hur rektorer förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Rektors uppdrag framstår i sig som både omfattande och komplext och detsamma kan sägas om skolans jämställdhetsuppdrag, vilket behöver undersökas ytterligare för att bidra till en ökad förståelse för jämställdhetsarbete i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer i grundskolan förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Det görs genom att analysera vilka diskurser som kommer till uttryck irektorers resonemang om rektorsuppdraget, om jämställdhetsarbete i grundskolan, om genus i grundskolan och om jämställdhet i samhället. Denna studie tar avstamp i en konstruktivistisk ansats, där kunskap inte ses som något essentialistiskt, utan som något som konstrueras (Justesen & Mik-Meyer 2013). En sådan syn kan också beskriva genus, som något som konstrueras i sociala relationer snarare än som något som är biologiskt förutbestämt, och genusteori utgör en del av studiens teoretiska ramverk. I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts för datainsamling och diskursanalys har utgjort verktyget för att analysera resultatet. Analysen visar fyra återkommande diskurser i intervjupersonernas utsagor, diskurser som ibland samverkar och ibland står i motsättning till varandra. Diskursen jämställdhet som icke-fråga handlar om att jämställdhet görs till en icke-fråga på olika sätt och på olika nivåer i grundskolan, i styrningen av rektors arbete och i rektors förståelse av sitt uppdrag.Likhetsdiskurs och särartsdiskurs visar att intervjupersonerna uttalar likhetsideal när de talar om jämställdhet ur ett elevperspektiv, men att det både i intervjupersonernas egna uppfattningar och i exempel från deras verksamhet ges uttryck för en särartspraktik. Likhetsdiskursen och särartsdiskursen kolliderar med varandra. Uppfattningar om likhet och särart uttrycks också i diskursen om pojkars rättigheter och flickors ansvar, där jämställdhetsuppdraget förstås som pojkars rätt till goda studieresultat och flickors ansvar att ta plats. I intervjupersonernas resonemang finns också uttryck för att jämställdhet handlar om vi och de andra, där föreställningar om klass och etnicitet påverkar uppfattningar om vem som bör vara föremål för jämställdhetsarbete. Avslutningsvis diskuteras resultatet med särskilt fokus på hur de identifierade diskurserna förhåller sig till varandra och hur de påverkar förståelsen av grundskolans jämställdhetsuppdrag. Det framkommer att nyliberal styrning påverkar intervjupersonernas pedagogiska ledarskap och deras förståelse av grundskolans jämställdhetsuppdrag, jämställdhet kan uppfattas som självklart men samtidigt som något som inte föranleder aktiva åtgärder.