Analys av förskolebarns grammatik utifrån testresultat på Gramba En jämförelse mellan barn på olika grammatisk nivå

Sammanfattning: Genomgången av utprövnings- och normeringsmaterialet från grammatiktestet Gramba visar att det är viktigt att göra en kvalitativ analys av barns svar på testet. I denna studie har data analyserats från tre olika grupper; barn med normal språkutveckling, barn med logoped/specialpedagogkontakt och barn med en språkstömingsdiagnos. Det framkom skillnader mellan dessa tre vad gäller vilka svarstyper som förekom och hur de fördelade sig frekvensmässigt. Barnen med språksvårigheter gav fler ickeförväntade svar på nästan samtliga strukturer som ingår i testet och hade en högre frekvens av svar som var grammatiskt ickeaccepterade. Barnen med normal språkutveckling gav istället svar med andra ord eller i annan korrekt grammatisk form än den eftersökta. När det gäller de grammatiska strukturerna innebar kongruens i nominalfras och ordföljd stora svårigheter för alla barn. Eliciteringssvårigheter tycktes inverka på resultaten i de olika strukturerna. Vissa typer av förenklingar kopplat till särskilda strukturer kan sägas vara mest utmärkande för barn med språkproblem. Speciellt gäller detta utelämning av genitiv -s och bisatsmarkör samt att preteritumform ersattes med presens. Dessa strukturer förtjänar därför extra uppmärksamhet vid diagnosställande. skillnader fanns inte bara mellan barn med och utan språkstörning utan det fanns också utvecklingsmässiga skillnader avseende grammatik inom dessa grupper. Resultaten är intressanta och kan fungera som utgångspunkt för att göra den kvalitativa analysen på Gramba bättre. Detta stora material gav oss även ytterligare kunskap om hur den normala grammatiska utvecklingen ser ut.