När genus görs för barns skull : En djupgående txtanalys över framställningen av en huvudkaraktär i en utvald barnboksserie

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att analysera framställningen av huvudkaraktären Lisa i den populära barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund, 2017, 2018) utifrån texten. Analysen utgår dels från ett genusperspektiv för att synliggöra kunskaper gällande genus. Studier vilka behandlar genusframställningar inom barnlitteratur blir vidare intressant då barn enligt ett sociokulturellt perspektiv, vilket är studiens andra utgångspunkt, utvecklar kunskaper utifrån sina tillgängliga kulturella redskap. I denna studie anses barnlitteratur vara ett redskap vilket utvecklar kunskaper gällande genus. Vidare blir det möjligtvis dessa kunskaper om genus som enligt ett sociokulturellt perspektiv förs vidare mellan individer. Den genusframställning vilken studeras är huvudkaraktären i barnboksserien Handbok för superhjältar. Genom användning av Nikolajevas (2017) könsstereotypa motsatsschema samt Hirdmans (1988, 2003) genusteori som analysverktyg, tydliggörs huvudkaraktärens genusframställning. Genom analys av de egenskaper, sysslor och platser vilka kopplas till huvudkaraktären så genusdefinieras egenskaperna, sysslorna och platserna för att vidare tolkas som antingen feminint eller maskulint. Studieresultaten förklarar hur framställningen av barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund 2017, 2018) är övervägande normbrytande och där med genusmedveten genom att huvudkaraktären framställs som övervägande normativt manlig trots att huvudkaraktären enligt texten är en kvinnlig karaktär. Resultaten tyder även på hur framställningen av huvudkaraktären till största del bryter mot det stereotypa genussystemet även fast det finns de tillfällen då genussystemet bekräftas genom att det stereotypa genuskontraktet gör sig påmind i analysen av huvudkaraktären.