Kompetensutveckling för lärare i kommunal grundskola : En kvalitativ studie om lärmiljö, strategier och effekter gällande kompetensutveckling

Sammanfattning: Läraryrket diskuteras på bred front i dagens svenska samhälle. Att skapa attraktivitet och goda förutsättningar för läraryrket är en viktig framtidsfråga då behoven av behöriga lärare kommer att öka under den kommande 15-årsperioden. En rad olika parametrar påverkar läraryrkets förutsättningar. En av dem avser kompetensutveckling för lärare vilket fokuseras i denna uppsats. Studien syftar till att beskriva och skapa kunskap om vilken kompetensutveckling som genomförs för lärare i tre kommunala grundskolor, vilka strategier som ligger bakom den kompetensutveckling som genomförs, hur lärmiljön ser ut där kompetensutvecklingen genomförs samt vad den kompetensutveckling som genomförs leder till för såväl individ som organisation. Intervjuer med tre rektorer och fyra lärare genomfördes och en tematisk analys med ett deduktivt angreppssätt nyttjades för att bearbeta intervjumaterialet. För att analysera materialet användes en teoretisk referensram i form av en analysmodell som behandlar faktorerna lärmiljö, strategier för kompetensutveckling och effekter av kompetensutveckling. Resultat ifrån studien visade på att det gällande lärmiljön fanns såväl främjande som begränsande faktorer som påverkade lärares deltagande i kompetensutveckling. Indikationer fanns om att det primärt var arbetsplatsens inre faktorer såsom individernas egen drivkraft, en stödjande ledning och den vardagliga arbetsorganisationen som påverkade vilken kompetensutveckling som lärarna deltog i. En negativ inre påverkansfaktor som framkom var det hårda tryck och stressade arbetssituation som informanterna gav uttryck för.  Bristande tid bekräftades även av att informanterna som deltog i längre eller mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser till stor del gjorde detta på sin fritid. Den strategi som nyttjades för kontinuerlig kompetensutveckling för hela lärargruppen var informellt lärande som var nära sammankopplat med skolornas organisationsstruktur. Detta till skillnad från det mer formella lärandet som primärt var initierat av enskilda individer. Olika former av behovsanalys gällande kompetensutveckling framkom i studien, dock med en större betoning på strategier som relaterade till behov ”här och nu” och i mindre omfattning strategier som baserades på mer långsiktiga verksamhetsinriktade behovsanalyser.