Bortom "att göra pojkar till män" : – En diskursiv studie om jämställdhetsarbetet i Försvarsmakten med fokus på kvinnor i det militära

Sammanfattning: Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete. Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete.