Urban design i Postkonsumtionens stad : Utifrån ett sociospatialt och utopiskt perspektiv

Sammanfattning: Det här masterarbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete som ämnar att utforska en möjlig framtid där handeln inte längre har en dominant roll i stadskärnan. Detta framtidsscenario kallas för Postkonsumtionens stad och det är inte bara en fysisk plats, utan också ett sätt att lyfta frågan om framtidens stad till diskussion. I den samtida staden har stadsliv kommit att kopplas samman med konsumtion, vilket är problematiskt ur många aspekter. Detta arbete påvisar att den överkonsumtion som sker inom sällanköpshandeln idag varken är hållbar ur en social eller miljömässig aspekt. Sällanköpshandeln innebär varor som köps mer sällan, så som kläder, byggvaror och hemelektronik, till skillnad från dagligvaruhandel som innebär inköp av mat och hygienartiklar (Boverket, 2017). Att konsumtionen innehar en dominant roll i staden gör även att staden blir en plats för dem som har råd, vilket kan ifrågasättas ur en demokratisk aspekt. Handeln utgör också en sårbarhet för stadskärnan eftersom den påverkas av både ekonomiska och trendmässiga svängningar. Ett exempel på detta är den så kallade stadskärnedöden som kommit att belysas under de senaste åren när allt fler stadskärnor får det svårare att överleva i konkurrensen med e-handel och externhandel. Södra Förstadsgatan i Malmö är ett exempel på en stadskärna som kämpat mot allt fler nedstängda butiker, och i detta arbete fungerar Södra Förstadsgatan som ett utopiskt exemplifierande av Postkonsumtionens stad. I Postkonsumtionens stad finns viss konsumtion kvar, såsom konsumtion av mat och upplevelser och till viss del även handel såsom secondhand. Huvudpoängen handlar om att stadskärnan fått en ny roll och att likhetstecknet mellan konsumtion och stadsliv brutits. I uppsatsen ifrågasätts handelns roll i staden och genom Postkonsumtionens stad föreslås ett alternativ till en möjlig utveckling. I en historisk tillbakablick påvisas att handeln alltid genomgått stora skiften och att den då finner nya koncept för att överleva. I uppsatsen argumenteras för att handel denna gång inte ska ersättas med ny handel, och frågan blir då vad ska den ersättas med? Det argumenteras även för att stadskärnan är viktig att rädda i framtiden utifrån aspekter som demokrati, att det utgör en viktig social mötesplats, att det är en plats för stadsliv och en viktig hörnsten i stadens identitet. Uppsatsen representerar ett förslag på hur frågor om framtidens stad kan adresseras och angripas genom designbaserad forskningsmetodik. Designforskning tillämpas som den övergripande forskningsmetodiken och den tillåter arbetet att ske på ett icke-linjärt sätt vilket skiljer sig från mer traditionell forskning. Genom att tillämpa flera metoder under arbetets gång och låta designen vara ett utforskande moment som löper genom framtidsscenariot, möjliggörs en diskussion. De två teoretiska utgångspunkterna; det sociospatiala perspektivet och det utopiska perspektivet tillämpas också. Arbetet riktar sig till nuvarande och framtida planerare och poängterar att detta är en viktig fråga såväl idag som i framtiden. Arbetet har resulterat i ett antal slutsatser. Tillämpandet av ett utopiskt perspektiv och ett sociospatialt perspektiv är ett verktyg för att belysa och gestalta en möjlig framtid. Postkonsumtionens stad är uttryck för ett nytt sätt att tänka och lyfta diskussion snarare än ett exakt sätt att göra. Kritik mot den samtida stadens fokus på konsumtion och handel lyfts och arbetet påvisar en möjlig förändring genom att adressera Postkonsumtionens stad som ett alternativ till den samtida staden. Arbetet tillkännager att det finns många möjliga svar på de frågor som lyfts, men uppsatsen ämnar att föreslå en modell av utveckling som påvisar en relevans av en ny användning av det offentliga rummet, och som även är relevant sett till pågående förändringar i ekonomi och samhället i stort.