SKAMBENÄGENHET, SJÄLVBILD OCH SYMTOMNIVÅ HOS PSYKIATRISKA PATIENTER INFÖR BEHANDLING I KÄNSLOSKOLA

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Umeå universitetsbibliotek (UB)Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan skambenägenhet, självbild samt generell symtomnivå hos en patientgrupp inför behandling i Känsloskola jämfört med en normgrupp. Ett ytterligare syfte var att hos patientgruppen studera sambandet mellan dessa tre faktorer. Mätinstrumenten bestod av TOSCA, SASB Introject och SCL-90 GSI. I studien medverkade 18 vuxna patienter, varav 4 män och 14 kvinnor. Patienterna rekryterades från olika öppenvårdsmottagningar vid en vuxenpsykiatrisk klinik i Umeå där studien genomfördes. Resultaten visade på en tydlig signifikant skillnad mellan patientgruppen och normgrupperna. Patientgruppen uppvisade högre nivåer av skambenägenhet, självkontroll, självkritik, självhat, självförsummelse och symtom samt lägre nivåer av självacceptans, självkärlek, självvård än normalgruppen. Studien fann även ett tydligt signifikant positivt samband mellan skambenägenhet, självbildsaspekterna självkritik och självhat samt symtomnivå hos patientgruppen. Studien bidrar med ny kunskap om känsloskolans patientgrupp. Ett lågt deltagarantal och ojämn könsfördelning uppmanar till försiktighet vad gäller tolkning och generalisering av resultatet. En initial bedömning av patienternas tillstånd kan tillvaratas i utformningen av psykologisk behandling av olika psykiatriska tillstånd. Inte minst kunskapen om skambenägenhet och självhat. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)