Applicering av konceptet logistikplattform på en aktör inom byggvaruhandeln : En fallstudie på Kesko Sverige och organisationens centrallager

Sammanfattning: På en alltmer global handelsplats med allt tuffare kundkrav handskas många företag med utmaningar kopplade till flexibilitet. Kunderna vill ha korta ledtider, stora anpassningsmöjligheter och utmärkt service, naturligtvis till ett lågt pris. Ytterligare en dimension av komplexitet adderas när stora koncerner gör förvärv av mindre bolag, vilket gör att koncernen måste säkerställa att även dessa nya förvärv kan möta kundens krav i samma utsträckning.  En lösning på denna problematik återfinns i litteraturen i konceptet logistikplattform. Konceptet innebär att ett företag arbetar med en centralt framtagen resursbas som sedan servar alla delar av företaget på en mer decentraliserad nivå för att kunna möta kundens krav. Fem viktiga byggstenar i en logistikplattform är central styrning, logistiska koncept, fysisk struktur, logistiska processer och aktiviteter samt informationssystem (Abrahamsson, et al., 2003).  I denna studie beskrivs koncernen Kesko, som i Sverige framför allt är aktiv inom byggbranschen och den tekniska handeln, med varumärkena K-Bygg, K-Rauta, Onninen samt Mark & Infra. Där återfinns denna problematik, speciellt kopplat till förvärv och kapaciteten på centrallagret som servar hela koncernen. Baserat på detta har denna studie syftet att utreda hur Kesko kan använda sig av en logistikplattform för att serva de olika varumärkena samt vad användandet får för konsekvens för centrallagret i Pilängen.  Studien fokuserar framförallt på de logistiska koncepten och den fysiska strukturen inom Kesko. De logistiska koncepten har avgränsats till att handla om försörjningskoncepten lagerhållning, kontinuerlig försörjning, leverantörsstyrt lager, cross-docking samt direktleverans och den fysiska strukturen har avgränsats till att hantera lokaliseringsstrategi, lagerstrategi samt transportstrategi.  Baserat på Keskos kunders, leverantörers samt produkters karaktäristik utformas vilka krav detta ställer på en logistikplattformen. Baserat på denna karaktäristik och krav utreds en ideal bild av Keskos logistikplattform i form av försörjningskoncept och den fysiska strukturen. Sedan utreds hur Kesko i nuläget verkligen arbetar med försörjningskoncepten och den fysiska strukturen. Dessa två versioner, den ideala bilden och nuläget, jämförs sedan i en så kallad gap-analys där skillnader utreds för att upptäcka var förbättringspotential finns och vilka förändringar Kesko kan genomföra för att kunna sägas jobba mot konceptet logistikplattform.  Analysen visar att Kesko är på god väg till det som anses viktigt inom konceptet, men att framtiden ställer stora krav på centrallagret och dess kapacitet. De sex gap som identifierades mellan den ideala och nuvarande utformningen och som ansågs påverka kapaciteten på centrallagret var 1) Användandet av cross-docking, 2) E-handelslagrets lokalisering och transportupplägg, 3) Förädlingsstrukturen, 4) Varumärket K-Byggs sortiment på centrallagret, 5) Varumärket Onninens sortiment på centrallagret och 6) Användandet av extern part för säsongslagring. Utifrån dessa gap formulerades åtta stycken förändringsförslag för hur Kesko kan minimera dessa gap och i och med detta gå mot den mer ideala utformningen. Förslagen visade att centrallagret, för att kunna fungera som en resursbas för Kesko i framtiden, troligen behöver en utökning av antalet pallplatser och plockautomatsplatser, en utökning av antalet in- och utlastningsportar samt utlastningsyta. Genom dessa förändringar förväntas centrallagret bli bättre anpassat för att serva de nuvarande varumärkena inom koncernen men även vara bättre förberett för att serva framtida nyförvärv.