Bakom lås och skärm: En studie av hur domstolar värderar chattmeddelanden som bevisning i mål som berör sexualbrott och brottslighet inom kriminella nätverk

Sammanfattning: I februari 2023 meddelade Högsta domstolen två avgörande domar angående bevisvärdering av indiciebevisning. Dessa domar har utlöst en debatt om bevisvärdering av indicier, inklusive chattmeddelanden och vittnesutsagor. I ljuset av en ökad debatt om rättvisa och rättssäkerhet, samt inflytandet av teknologin i rättssystemet, ägnas denna uppsats åt att undersöka hur domstolar bedömer chattmeddelanden och de potentiella problem som kan uppstå under bevisvärderingen. Det övergripande syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur domstolar värderar chattmeddelanden som bevis i mål om sexualbrott och om brottslighet inom kriminella nätverk. För att göra detta undersöks inledningsvis de karakteristiska egenskaper hos chattmeddelanden som bevisning. Genom en granskning av de i uppsatsen presenterade rättsfallen konstateras att chattmeddelanden visserligen används som indicier i brottmål för att stödja specifika bevistema och gärningsbeskrivning, men att bevisningen emellertid kan vara direkt bevisning i situationer där de omedelbart och tydligt stödjer en påstådd händelse eller ett faktum. Vidare föreslås en ytterligare klassificering av chattmeddelanden som kausal eller icke-kausal bevisning. Generellt anses chattmeddelanden vara kausal bevisning, orsakade av bevistema, men de kan också anses vara icke-kausal bevisning när de indikerar vilja eller motivation som driver en brottslig handling. Slutligen kan även nämnas att chattmeddelanden i förhållande till andra bevisfaktum oftast är beroende, men teoretiskt sett kan vara oberoende i de situationer de stödjer åtalet självständigt. Genom att undersöka domskälen i sådana mål framgår det att chattmeddelandens funktion varierar mellan brottstyperna. I sexualbrottsmål används de ofta för att stödja målsägandens utsaga genom att bekräfta dess konsekvens, vilket anses problematiskt eftersom konsekvensen inte betraktas som ett pålitlighets-kriterium. I kriminella nätverksmål används chattmeddelandena för att skapa en tydligare bild av motiv, rollfördelning och brottets planering samt för att identifiera de i chattkonversationerna deltagande aktörerna. Beviskraften av chattmeddelanden bör generellt sett bedömas högre i dessa fall. I uppsatsen betonas också att digitala erkännanden från tilltalade ökar komplexiteten och kräver en balanserad tolkning. Slutligen diskuteras de risker som förekommer vid användningen av chattmeddelanden som bevisning, inklusive att de kan inskränka oskuldspresumtionen genom att tolkas på ett felaktigt sätt och att de kan manipuleras och användas som en del av gärningsmannens brottsplan.