Den frånvarande pedagogens medverkan : Datorspelsanvändningen på en förskola

Detta är en Kandidat-uppsats från Sektionen för lärarutbildning (LUT)

Författare: Camilla Stråle; Michelle Hasselberg; Karolina Westergren; [2012]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sammanfattning Denna uppsats fokuserar hur datorspelande kommer till uttryck i verksamheten på en förskola i södra Sverige. För att ta reda på detta övergripande syfte har vi brutit ner syftet i tre olika frågeställningar som behandlar datorspelskulturen, datorspelsanvändandet och pedagogernas medverkan till datorspelsanvändande i förskolan.                      Utgångspunkten med vårt arbete är att genomföra en kvalitativ, abduktiv studie med inspiration av ett etnografiskt perspektiv. Detta har vi valt för att komma närmre miljön, vilket avser den omgivning som informanterna deltar i, samt kulturen på förskolan. Tidigare forskning visar att datorspelsanvändningen går allt lägre ner i åldrarna vilket i sin tur medför att verksamma pedagoger bör öka sin kompetens inom digitala tekniker för att kunna bemöta barns kunskaper och erfarenhet i förhållande till bland annat konvergenskulturen, vilket innebär att gamla medier närmar sig nya medier. Det är genom barns kunskaper och erfarenheter som pedagogerna kan få en ökad inblick i hur datorspelskulturen och hur datorspelsanvändandet ur ett samhällsperspektiv, där vår syn på digitala tekniker påverkar hur samhället skapar eller minskar de klyftor som kan uppstå mellan människor i förhållande till erfarna och oerfarna användare. Vårt syfte med studien var därmed att undersöka datorspelsanvändningen, pedagogers medverkan i datorspelsanvändandet samt hur datorspelskulturen kom till uttryck på en förskola. När vi genomförde vår studie använde vi oss av fältanteckningar, observationer, intervjuer och filmkamera som metod, på så vis kunde vi få ett helhetsperspektiv av den observerande miljön.                      Vår studie visar att barnen på förskolan enbart hade tillgång till ett datorspel och att de intog olika roller vid datorn, dessa kallar vi för ägaren, deltagaren och åskådaren. Studien visar även att pedagogerna sällan befann sig vid datorn när barnen spelade datorspel och då barnen inte själva kunde lösa de uppgifter och hinder som de mötte på under datorspelets gång, tog de inget eget initiativ att söka upp en pedagog för vägledning. Istället fortsatte barnen på egen hand att trycka på olika tangenter, som en strategi att komma vidare under spelets gång.                      Vid de tillfällen då mer än ett barn satt vid datorn, kunde vi se ett tydligt samarbete på så vis att barnen tog hjälp av varandra för att komma vidare i spelet. I form av samtal och lek visade sig inte datorspelskulturen på förskolan, men däremot kunde vi se en del populärkultur genom dokumentationer på väggarna. Det förekom att några barn på förskolan visade ett intresse av att spela datorspel och det fanns även en viss efterfrågan, men slutsatsen är att datorn ansågs vara en enskild aktivitet där pedagogerna inte betraktade det som ett ansvarsområde av prioritering.                                                                                                         Nyckelord: Datorspelsanvändning, pedagogers medverkan, datorspelskultur, kontext 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)