LVU-kampanjens effekter och konsekvenser på socialsekreterares arbete : En kvalitativ studie om hur desinformationskampanjen påverkar svensk socialtjänst och handläggare som arbetar med barn och unga.

Sammanfattning: Ett problem svenska socialtjänsten står inför är att förtroendet från medborgarna minskar, desinformation delas i större utsträckning och år 2021 började LVU-kampanjen att spridas. Kampanjen hävdar att socialtjänsten omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever att deras arbete påverkas av den pågående LVU-kampanjen. Uppsatsen är en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer, fem respondenter deltog vilka samtliga är socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. En tematisk analys har sedan använts för att hitta mönster och teman i empirin. Teorier som sedan applicerats i analysavsnittet är handlingsutrymme, socialkonstruktionism och makt. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbetssituation påverkas av LVU-kampanjen men i varierande utsträckning. Bland annat så framkommer det att socialsekreterarnas relation och kontakt med deras klienter har förändrats och försämrats. Det framkommer även att det tar längre tid i möten med klienterna vilket är en bidragande faktor till att arbetsbelastningen har ökat. Dessutom visar resultatet att fler klienter avstår från att söka hjälp av socialtjänsten på grund av ökad rädsla att deras barn ska omhändertas. Socialsekreterarna upplever dessutom en större oro inför att utsättas för hot relaterat till kampanjen och dess anhängare. Vidare framkommer det att LVU-kampanjen diskuteras på samtliga arbetsplatser men att detta sker i olika forum och i varierande utsträckning. Socialsekreterarna själva uppfattar fenomenet bland annat som skadligt och oroväckande. Det framkommer även att få förändringar har gjorts på arbetsplatsen relaterat till kampanjen men att det som har förändrats är relaterat till säkerhet, likt begränsningar att filma och spela in ljud i offentliga utrymmen på socialkontoren. Resultatet visar även att handläggningsprocessen i ärenden inte påverkats av kampanjen. De förändringar som socialsekreterare anses krävs för att minska desinformationen är mer resurser, bättre kommunikationsvägar mellan klienter och myndigheter, fler politiker som intresserar sig för problematiken samt ett ökat samhällsengagemang. Slutligen framkom det att kampanjen som inledningsvis handlat om att muslimska barn omhändertagits utan rättsligt stöd, nu inkluderar oro från fler familjer oberoende av religiös tillhörighet