Jag känner, reflekterar och agerar i samspel med omgivningen – En psykologisk förståelse av självupplevd autonomi testad på en grupp sydskånska pensionärer.

Sammanfattning: Uppsatsen är både en teoretisk redogörelse för en psykologisk förståelse av autonomi och en pilotstudie på ett nytt självskattningsformulär för självupplevd autonomi.Författarna utvecklade en stipulativ definition av självupplevd autonomi utifrån filosofisk och psykologisk litteratur: En människa upplever sig som autonom i den grad hon anser sig 1) förmögen att reflektera kring sitt tänkande och sina impulser, 2) vara i kontakt med sina egna känslor och kunna relatera till andras upplevelser, samt 3) agera i enlighet med sin identitet och sina värderingar, i relation till den omgivning hon verkar i över tid. Definitionen operationaliserades i tre facetter: 1) Tanke, 2) Känsla och 3) Handling, utifrån vilka ett självskattningsformulär utformades. Instrumentet testades på en grupp sydskånska pensionärer. I syfte att testa dess kriterievaliditet undersöktes korrelationen mellan personers självupplevda autonomi och deras livstillfredsställelse enligt The Satisfaction with Life Scale. Självskattningsformuläret för självupplevd autonomi uppvisade α = .70 i intern konsistens. En persons upplevda förmåga att vara i kontakt med sina egna känslor, relatera till andras upplevelser, samt agera i och förstå sin omgivning, angränsade till att vara signifikant kopplat till ökad livstillfredsställelse. Vidare utveckling av mätinstrumentet diskuterades, liksom förslag på framtida forskning i riktning mot en utökad psykologisk förståelse av autonomi.