Språkstörning och matematikundervisning ur ett elev och lärarperspektiv

Sammanfattning: Förväntat kunskapsbidrag är att utifrån ett elev och lärarperspektiv beskriva arbetsätt och metoder som är framgångsrika och förebygger matematiksvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskaphur elever med språkstörning upplever matematikundervisningen och hur lärare beskriver matematikundervisningen för elever med språkstörning och med detta hitta framgångsfaktorer i metoder och arbetssätt. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever och beskriver eleverna med språkstörning matematikundervisningen i skolan? Hur beskriver lärarna, som undervisar elever med språkstörning, sin undervisning? Vilka är framgångsfaktorerna i matematikundervisningen enligt elever med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning?  Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var fokus i denna studie. Inom sociokulturella perspektivet säger man att lärandet sker i en kontext och det sker överallt. Materiella och språkliga artefakter spelar en central roll inom det sociokulturella perspektivet. Metoden var en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk ansats. I studien intervjuades elever och lärare på en skola. Skolan är en enhet inom grundskolan där alla elever har en språkstörningsdiagnos och är erbjudna en plats utifrån sina behov av omfattande pedagogiskt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på 10 elever i årskurs 4–9 och 4 lärare som undervisade i matematik på skolan. Resultatet visar att  matematikundervisningen beskrivs av elever och lärare som strukturerad, välplanerad och konkret. Lärarnas förhållningssätt och attityd har betydelse och det är självklart med stöttor och anpassningar. Dessa används i hela klassen berättar både elever och lärare.  Lärares synsätt utgår från ett relationellt perspektiv där elevers diagnos inte är ett hinder utan det är lärmiljön och undervisningen som anpassas efter elevers behov. Det lärare och elever skildrar som framgångar i undervisningen är ett långsammare tempo, kartläggningar, tydliggörande pedagogik, repetition och viktiga andra. Kartläggning av elevernas kunskaper är avgörande för att möta den enskilde elevens behov så att hen får utmaningar som gör att hen tar nästa steg i sitt lärande.