Lärdomar från den forntida ökenstaden Petras dagvattenhanteringssystem

Sammanfattning: Enligt SMHI kommer Sverige att utsättas för mer extrema perioder av torka och mer frekventa översvämningar på grund av högre, i genomsnitt, årliga temperaturer. Svenska dagvattensystem är redan idag känsliga för dessa väderfenomen (SMHI,2021). Den här undersökningen har sammanställt information om en forntida stad som existerade i en miljö där den utsattes för extrem torka och översvämningar med syfte att inspirera de som designar moderna dagvattenhateringssystem att utveckla lösningar på svenska problem. Staden som har undersökts var Petra. Undersökningen består av en litteraturstudie om Petras dagvattenhantering samt om moderna dagvattenhanteringssystem och de utmaningar som svenska system står inför. Petra var en stad i Jordaniens öken som byggdes ca 300 f.kr. Stadens 30 000 invånare kunde odla, bygga monumental arkitektur och ornamenterade sin stad med vatten trots det torra klimatet och tack vare ett extremt välutvecklat vattenhanteringssystem. Petras terräng var bergig och korsades av kanjoner som plötsligt kunde översvämmas så de utvecklade också ett komplicerat översvämningsskydd. Undersökningen har funnit att Petras dagvattenhanteringssystem konstruerades av rör, kanaler, akvedukter, dammar, terrasser, cisterner och murar. Det senaste inom modern dagvattenhantering använder liknande komponenter. Ett nabateiskt verktyg som inte används i svensk dagvattenhantering är terrassering, så det är ett verktyg som moderna planerare kan implementera. Terrassering i modern dagvatttenhantering skulle kunna användas för att skapa fördröjning i dagvattenhanteringssystemet under stora skyfall. Detta i städer som har höjdskillnader i. Den största skillnaden undersökningen har funnit mellan modern och nabateisk dagvattenhantering är i invånarnas och planerarnas attityder till frågan. I modern dagvattenhantering ses dagvatten som ett problem som ska föras bort och dagvatten används inte för att motverka effekten av långa torrperioder. Majoriteten av den vanliga befolkningen bryr sig inte om dagvatten och frågan prioriteras inte av de flesta aktörer inom stadsplanering. Byråkratin kring dagvatten är otydlig och komplicerad. Det nabatéenska folket hade däremot stor respekt för vatten i alla dess former. Vatten utgjorde en viktig del av deras religion och var en maktsymbol. Vanliga människor var troligen involverade i att samla regnvatten, då alla ytor användes till det ändamålet. Ökat intresse för dagvatten, att frågan prioriteras tidigare i planeringsprocessen, bättre samordning och tydligare byråkrati skulle göra svenska dagvattenhanterinssystem mer recilienta mot torka och översvämningar.