Upphandling av stambyte

Sammanfattning: Med miljonprogrammet under 1960- och 1970-talet byggdes under tio år över en miljon nya bostäder. Dessa bostäder är idag i behov av renovering. En av alla de upprustningar som behöver göras är stambyten. Det finns tre olika huvudprinciper för att utföra ett stambyte:relining, traditionellt stambyte eller rum-i-rum. Den vanligaste metoden är traditionellt stambyte som innebär att det gamla badrummet rivs ut och ett nytt byggs. Alla rör/vattenstammar, ytskikt, tätskikt och inredning, så som porslin och badrumsmöbler, byts ut och görs efter dagens krav och regler. Att utföra ett traditionellt stambyte är projekt med hög komplexitet och ställer höga krav på upphandling och projektering. Till följd av detta uppstår ofta ÄTA-arbeten (Ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten). En annan faktor som också är viktig att ta hänsyn till är hur de boende ska hanteras och på ett bra sätt sköta kommunikationen för att därigenom öka tryggheten och minimera oron inför kommande stambyte. Vi har därför i den här rapporten valt att titta närmare på ett specifikt projekt som pågår just nu på Hässleholmen i Borås. Stambytesprojektet är beställt av AB Bostäder i Borås som går under LOU (lagen om offentlig upphandling). Syftet med denna rapport är att ta reda på vilken upphandlingsform de kontrakterade parterna föredrar, hur ÄTA-arbeten kan minimeras och hanteras när de uppkommer och även undersöka problematiken kring kvarboendesituationen. För att få reda på vad beställare och entreprenör tycker kring våra frågeställningar har intervjuer utförts genom en semistrukturerad modell. Resultatet från dessa intervjuer visade bland annat att både beställare och entreprenör inte vill jobba med utförandeentreprenad i stambytesprojekt, utan jobbar hellre med totalentreprenad eller totalentreprenad i samverkan. Det beror på att vatten- och avloppsstammarna ligger dolt i badrummen och handlingarna blir då för omfattande, dels för beställaren att projektera men även för entreprenören som ska räkna på handlingarna. Komplexiteten i stambytesprojekt visar enligt studien hur viktigt ett bra förfrågningsunderlag är. Ett träffsäkert och ett väl genomarbetat förfrågningsunderlag minimerar uppkomsten av ÄTA-arbeten. Studien visar också att kommunikationen enligt beställare och entreprenör fungerar bra med de kvarboende, dock med dålig uppslutning på hyresgästmöten och informationsdagar. Troligtvis beror det på okunskap och lågt intresse hos de boende. Språket har också varit en svårighet men att det generellt sett inte skapar några hinder. Det krävs alltså något mer för att verkligen nå ut till de boende och skapa ett större engagemang. Öka gemenskap och trygghet genom demonstrations- och temadagar där de boende får testa på olika renoveringsmoment i tillfälliga montrar hade gjort inställningen hos de boende mer lättsam. Tidigare studier visar att delaktighet och förmågan att få påverka skaparen mer lätthanterlig situation för de kvarboende.