Kamratanda mitt bland arsenik, svavel och giftgaser : En studie av metallindustriarbetarförbundets arbete för dess medlemmar på Rönnskärsverket mellan 1930–1950

Sammanfattning:  SAMMANFATTNING Under 1900-talets första hälft kom Skellefteåbyggden i Västerbotten att genomgå en dramatisk förändring när ett omfattande fynd av malmförande berg påträffades ca 3 mil utanför Skellefteå stad. Snart etablerades gruvbolaget Boliden AB för att påbörja brytning av malmen. Gruvan kom övertid att visa sig vara en av Europas rikaste guldgruvor och ett smältverk etablerades på ön Rönnskär utanför Skelleftehamn för att smälta ned och förädla malmen. Snart efter det att gruvdriften påbörjats upptäcktes det dock att malmen även innehöll en hög grad av arsenik och svavel. Detta innebar att när malmen bearbetades så uppstod arsenik, svavel och giftgaser vilket ledde till att arbetsmiljön på smältverket blev synnerligen farlig för arbetarna som, över tid, kom att drabbas av ett antal olika negativa hälsoeffekter och ett förkortat liv.    Målet för denna uppsats har varit att belysa maktrelationerna mellan arbetare, fackförbund och företag i samband med arbetsmiljöfrågor vid Rönnskärsverket mellan 1930 och 1950. För att göra detta har följande två frågor ställts: Hur arbetade Metallindustriarbetareförbundet för att dokumentera den hälsovådliga arbetsmiljön vid smältverket och på vilka sätt och i vilken utsträckning åtnjöt arbetarna på Rönnskärsverket stöd från Metallindustriarbetareförbundet? Materialet som har använts för att besvara dessa frågor har varit material producerat av förbundet under denna period. Materialet har lästs igenom och analyserats i jakt på strategier som förbundet använt sig av.   Resultatet från analysen har visat att förbundet, i huvudsak, använde två strategier för att dokumentera hur skadlig arbetsmiljön var, nämligen omfattande undersökningar av smältverkets arbetsstyrka samt mindre omfattande studier av individuella arbetares hälsa genom läkarundersökningar. Analysens resultat angående uppsatsen andra frågeställning har visat att förbundet arbetade för att säkerställa att arbetarna som led av negativa hälsoeffekter fick ekonomisk kompensation samt att förbundet försökte influera lagstiftning så att den skulle gynna dessa arbetare.