Den dödliga omtanken : En litteraturstudie över svenska riktlinjer, handböcker och vårdprogram för Münchhausen by proxy

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap; Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Denna studie uppmärksammar det komplexa fenomenet Münchhausen by proxy (MBP). MBP innebär att en förälder hittar på eller skapar sjukdomar hos sitt barn. Barnet får genomgå medicinska undersökningar, behandlingar och provtagningar. MBP har sedan början av 2000-talet inkluderats i den definition av barnmisshandel som ska vägleda arbetet med utsatta barn i Sverige. Problemformulering: Då MBP definieras som en form av fysisk barnmisshandel i SOU 2001:72, innebär detta ett delat samhällsansvar. Hälso-och sjukvården har enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) ansvar för att utreda och behandla den fysiska vården av barnet medan socialtjänsten har ansvar för att utreda barnets skydd och behov. Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) ansvar för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, Socialnämnden ska även verka för att barn och unga får det skydd och stöd som de behöver. Det delade ansvaret för MBP-utsatta barn mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kan leda till särskilda utmaningar för praktiken, då frågan ligger i skärningspunkten mellan olika politikområden, lagar och professionella verksamhetsområden. Utifrån den begränsade mängd forskning som finns i Sverige kring MBP, får policy i form av lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer och handböcker stor betydelse för hur MBP hanteras i praktiken. Syfte: Syftet med denna studie är att med Sverige som empiriskt case undersöka hur fenomenet MBP konstrueras som problem i policy inom välfärdsområdet med inriktning på utsatta barn. Vidare är syftet med studien även att undersöka konstruktionen av MBP inom nationell och internationell forskning, för att se hur nationell policy förhåller sig till forskningsläget.  Metod och teori: I denna litteraturstudie med abduktiv ansats granskades internationell och nationell forskning, offentliga dokument från statliga myndigheter, statliga offentliga utredningar och riktlinjer för det sociala arbetet och hälso-och sjukvården i Sverige. Dessa har analyserats med utgångspunkt i teori om konstruktionen av sociala problem. Resultat: MBP har konstruerats som problem i olika stor omfattning inom forskning, hälso- och sjukvård samt socialt arbete. De riktlinjer och handböcker som idag finns för socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar är få men omfattande, dock finns inga riktlinjer som beskriver arbetet med MBP. I befintlig svensk lagstiftning går det inte att finna lagrum som uttryckligen nämner MBP. För hälso- och sjukvården i Sverige finns nationella riktlinjer och regionala vårdprogram för arbetet med barn som far illa, som berör MBP. Det finns lagstadgat ansvar för socialt arbete och hälso- och sjukvården vid barn som far illa (SoL och HSL), de två olika verksamhetsfälten har olika arbetssätt vilket gör att det gemensamma arbetet vid barnavårdsutredningar ibland kan bli problematiskt. Diskussion och slutsats: MBP har sedan början av 2000-talet upptäckts och definierats som en form av fysisk barnmisshandel i Sverige. Ansvariga verksamhetsfält och riktlinjer har formulerats kring MBP, dock främst inom hälso- och sjukvården. Eftersom det sociala arbetet inte har några riktlinjer eller förövarbeskrivningar om MBP finns inget organisatoriskt stöd för att socialarbetare ska kunna uppmärksamma fall av MBP. I studien har vi gjort ett försök till att synliggöra konstruktionen av MBP i svensk kontext idag som har resulterat i att vi sett ett tomrum och utvecklingsmöjligheter för det sociala arbetets riktlinjer gällande hur MBP idag konstrueras i dessa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)