Två elevassistenters arbete med elever i behov av särskilt stöd. En etnografisk studie

Sammanfattning: Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer. Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten. Med hjälp av diskursanalys så söks mönster i samtalen som observerats. I studien används även Perssons (2007) kategoriska respektive relationella perspektiv och Nilholms (2007) dilemmaperspektiv på specialpedagogik som analysverktyg. Metod: Studien har en kvalitativ ansats som är inspirerad av etnografin och etnografiskt inriktade metoder. Deltagande observationer genomfördes under 9 dagar, på två skolor i de senare grundskoleåren, där elevassistenterna arbetade. Båda elevassistenterna intervjuades formellt och informellt. Resultat: Elevassistenter använder största delen av sin tid till interaktion med eleven och det som var centralt var att på olika sätt kommunicera för att få dem att lösa skoluppgifter. Hur elevassistentens arbete organiseras och utförs blir avgörande för om elevassistenten är ett hinder eller möjlighet för elevens ökade möjligheter till samspel. Elevassistenterna ansåg sig ha det totala ansvaret för elevens skoldag. Den definitionen på ansvarsområdet gör att en komplex och sammansatt yrkesroll framträder som blir definierat främst av elevens behov men även andra faktorer i elevgruppen, arbetslaget och elevens hem. Det arbete som elevassistenterna utför möjliggör för eleverna att var inkluderade på skolan då det tycks svårt att se hur det arbetet skulle rymmas i klasslärarens tjänst. Samtidigt blev det dock (om än i olika grad på skolorna) tydligt att eleverna med elevassistent hade lägre interaktionen med läraren och kamrater jämfört med övriga elever.