Hur organiseras det oförutsägbara? : En kvalitativ studie om att hantera det plötsliga i jourverksamheter

Sammanfattning: Ett samhälle kan sägas bestå av dels ovissa, oförutsägbara och oberäkneliga respektive planerade, beräknade och förutsägbara händelser. I denna studie undersöks hur detta som vi inte vet något om, såsom plötsliga och oförväntade händelser, organiseras socialt. Sverige och en del andra delar av världen kan sägas vara platser där en säkerhetskultur med fokus på att försäkra sig om skydd av olika slag utspelar sig. Jourbranschen är ett område där denna kultur skulle kunna analyseras. Dessa organisationer kan ses som värdefulla informanter utifrån att det ständigt dyker upp oförutsägbara händelser där människor behöver assistans och hjälp av olika slag. Tidigare forskning i ämnet behandlar fenomen som risk, rationalitet, kris, kaos och katastrof. Även meningsskapande fenomenologiska studier av organisationer som arbetar med dessa typer av händelser har gåtts igenom. Denna uppsats teoretiska utgångspunkt har hämtats från konceptet om system och livsvärld, formulerat i Jürgen Habermas verk The Theory of Communicative Action1. I anslutning till detta koncept berörs också den strukturella meso-sociala dimensionen som ett mellanting eller sammanblandning av en övergripande makrostruktur och en närmare mikro-social interaktion. Två jourorganisationer, med något olika verksamhetsområden, har här utgjort det empiriska datamaterialet bestående av semi-strukturerade intervjuer och deltagande observationer för att undersöka hur oförutsägbarhet organiseras socialt. Resultatet visar att jourverksamheter kan förklara en del skillnader i hur oförutsägbarhet hanteras utifrån modellen om system och livsvärld vilket ses som tydligast via digitaliserat arbetsinnehåll på systemnivå och direktkommunikation i en mellanmänsklig verbal kommunikation. 1 Jürgen Habermas, The Theory of Communicative Action. (Cambridge: Polity Press, 1987).