Utbildningstendenser bland män och kvinnor : En kvantitativ undersökning om sambandet mellan kön och utbildningslängd

Sammanfattning: Sedan tidigare är det känt att en högre andel kvinnor jämfört med män i Sverige har en eftergymnasial utbildning. Det finns däremot mindre forskning om könsskillnaderna i utbildningslängd som tar hänsyn till vidareutbildning och icke-avslutade studier. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan könstillhörighet och utbildningslängd i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år. Studiens teoretiska referensram utgjordes av socialisation, könssocialisation och diskrimineringsteorier. Tidigare forskning har visat att en högre andel kvinnor än män tenderar att påbörjaeftergymnasiala utbildningar och välja utbildningar som leder till en yrkesexamensamtidigt som män ofta är i majoritet på utbildningar som kännetecknas av lågaexamensfrekvenser. Forskning tyder även på att det finns ett positivt samband mellanföräldrars utbildningsnivå och hur ungdomar ser på vidareutbildning eftergymnasieexamen. Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkel och sju multipla linjära regressionsanalyser. Datamaterialet som används i föreliggande studie är från 2018 och utgör den nionde omgången av European Social Surveys undersökning. Resultatet visade att utbildningslängden bland kvinnor i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år är längre än utbildningslängden bland män i samma åldersgrupp, både när kön regresserasenskilt över utbildningslängd och när samtliga oberoende variabler konstanthålls förvarandra. Utbildningslängden bland män och kvinnor ökar däremot, med bibehållenskillnad i utbildningslängd mellan könen, när en eller båda föräldrar har eftergymnasialutbildning. Studiens resultat kan relateras till tidigare forskning som visat att kvinnor i Sverige är i majoritet på svenska universitet och högskolor samt även blandexamenstagare.