Informationskvalité och dess inverkan på strategisk styrning: En fallstudie på fyra företag inom konfektionshandeln

Sammanfattning: Problembakgrund: Konfektionshandeln karaktäriseras av omfattande mängder information, vilket riskerar att leda till Informationsöverflöd för beslutsfattare. De potentiellt negativa konsekvenserna ligger i att de beslut som fattas görs på så undermåliga beslutsunderlag att de riskerar att underminera den strategiska styrningen. I strävan efter att fatta snabbare och bättre beslut har utvecklingen och utbredningen av Informationsteknologi(IT) skett, vilket ökat riskerna för Informationsöverflöd i och med att mängderna information som kan förmedlas till beslutsfattare kan ökas betydligt. Syfte: Syftet med studien är att ge ledande beslutsfattare inom konfektionshandeln ett kontextuellt ramverk, för variabler som påverkar informationskvalité, som ligger till grund för företagets strategiska styrning. Ramverket ämnar öka möjligheterna att på ett effektivt sätt utvärdera beslutsunderlag, vilket torde leda till bättre beslut. Vidare syftar studien till att skapa förståelse för vilka implikationer Business Intelligence har medfört för informationskvalité. Genom en bättre förståelse av för- och nackdelar med Business Intelligence, i förhållande till informationskvalité, kan beslutsfattare använda Business Intelligence på ett genomtänkt och ändamålsenligt sätt. Metod: Studien har lagts upp i form av en fallstudie som genomförts på fyra företag inom konfektionshandeln, med vardera tre respondenter i form av CFO:s, IT-chefer och Controllers. Fallstudien bestod av två delar. Dels en kvantitativ del, vilken bestod av en enkätundersökning där respondenterna ombads att gradera varje enskild variabel på en fyrgradig skala. Dels en kvalitativ del, där respondenterna i en intervju gavs möjlighet att utveckla resonemanget gällande variabelnernas inverkan på informationskvalité. Resultat och analys: Studiens utfall påvisar att tretton av de sexton studerade variablerna graderades till minst ”Ganska viktig” (3) på den fyrgradiga skalan samtidigt som ingen variabel fick ett totalt genomsnitt understigande 2,75. Studien visar att vikten av de studerade variablerna härrör sig till respondentens specifika roll, snarare än till vilket företag respondenten opererar inom. En betydande andel av motiveringarna för graderingarna, för respektive de viktigaste/minst viktiga, kan härledas till branschens natur och dess snabbt föränderliga karaktär. Slutsatser, diskussion och framtida forskning: De fyra variabler respondenterna angett ha högst betydelse har i studien erhållit genomgående höga graderingar. De fyra minst viktiga variablerna för informationskvalité har dock erhållit graderingar som i absoluta tal inte utesluter deras inverkan på informationskvalité. Genomgående i studien genomsnittsgraderade studiens CFO:s klart under Controllers, vilket författarna noterar som anmärkningsvärt och resultatet är av intresse att studera vidare. Författarna är av uppfattningen att risken finns att Informationsöverflöd uppstod i samband med enkätundersökningen, p.g.a. komplexiteten i studerade variabler och att respondenterna därför inte hade möjlighet att gradera variablerna korrekt. Författarna menar därför att en studie skulle vara av intresse, där variablerna studeras mer ingående för att säkerställa deras faktiska inverkan på informationskvalité.