Fastighetsägares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrån två tänkbara framtida scenarier

Sammanfattning: På grund av den globala uppvärmningen är det hög tid att försöka öka mängden förnybar energi och minska på användningen av de fossila bränslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stå för 20 % av all använd energi år 2020 och kraven kommer enbart att höjas. På bara några få dagar tar jorden emot mer energi än den totala mängd som förbrukats under hela människans historia och en utmaning inför framtiden är att kunna ta tillvara en liten del av solens strålar för att kunna tillgodose all den energi som människan kräver. Under de senaste 10 åren har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhållande till andra länder, både i Europa och övriga världen har utvecklingen varit liten. De länder som står för merparten av den installerade solcellskapaciteten i världen har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet. Det är tydligt att en utveckling av solcellsmarknaden är beroende av tydliga, konsekventa och sammanhängande politiska mål samt att det finns ekonomiska stödsystem så som nettodebitering, för att det ska bli ekonomiskt lönsamt att investera i solceller. I Sverige finns det inte några ekonomiska incitamenten för att få till en marknadstillväxt, och de stödsystem som finns idag är inte tillräckliga. Det är planerat att en skattereduktion ska bli gällande för producenter av förnybar energi den första juli i år. I detta examensarbete undersöks en fastighetsägares ekonomiska incitament till att investera i en solcellsanläggning, utifrån två tänkbara framtida scenarier. En solcellsanläggning på 45 m2 utgör grundinvesteringen och med hjälp av investeringskalkyler utförs beräkningar för att se om investeringen är ekonomiskt lönsam. För att kunna göra en jämförelse utförs tre beräkningar baserade på samma grundinvestering och förutsättningar. En kalkyl beräknas utifrån dagens stödsystem, en utifrån en skattelättnad samt en på hur det skulle se ut om nettodebitering hade tillämpats. En andra beräkning utförs på dessa tre alternativ med samma investeringsförutsättning men med ett fördubblat elpris för att se vad effekten blir. Resultatet visar på att det är ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att investera i en solcellsanläggning på 45 m2 när skattereduktionen blir gällande och med dagens elpris är ersättningen för såld el något högre än vad den hade blivit då nettodebitering tillämpats. Kalkylen som beräknades med en ersättning utifrån dagens stödsystem visade sig inte vara ekonomiskt lönsam. Med dubbelt elpris blev utfallen något annorlunda och det visade sig att det var ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att investera i samtliga tre fall. Kalkylen för nettodebitering visade sig dock vara den mest lönsamma. När skattereduktionen blir gällande kommer Sverige ha en möjlighet att få en rejäl tillväxt på solcellsmarknaden, och därmed ha en möjlighet till samma positiva utveckling som de ledande länderna haft.