Vattenavtryck i konventionell och ekologisk produktion. En jämförande studie av svenska råvaror i en hamburgare.

Sammanfattning: På senare tid har koldioxidavtryck och det ekologiska fotavtryck som vi människor lämnar efter oss fått större uppmärksamhet. Vattenavtryck är däremot något som i Sverige inte förekommer lika frekvent i olika medier. Definitionen på vattenavtryck är den mängd vatten som konsumeras för att producera en vara eller tjänst i alla processens ingående delar och finns dolt i den färdiga produkten. För att ur vattensynpunkt beräkna påverkan av en process finns en mängd olika vatten-avtrycksmetoder. Hoekstra och Hung (2002) introducerade under tidigt 2000-tal konceptet Water Footprint, vattenavtryck. År 2010 publicerade de en global standard för beräkning av vatten-avtrycket hos en process, produkt, producent eller konsument som idag används världen över av olika organisationer och verksamheter. Med fokus på nötfärsbiffen syftar studien i denna rapport till att beräkna och utvärdera vattenavtrycket hos en konventionell och en ekologiskt framställd hamburgare, med målet att kvantifiera och jämföra den relativa betydelsen av de olika produktionsstegen. Att göra en analytisk bedömning av ineffektiva processer och kritiskt granska data samt beräkningsmetoden är även en del av målet. Platsspecifika data kunnat användas för att åstadkomma ett trovärdigt resultat genom att studera en konventionell och en ekologisk gård. För att presentera ett jämförbart värde för en hel hamburgare har resultat från tidigare publikationer använts. Resultaten visar att vattenavtrycket av en konventionell hamburgare är ungefär hälften så stort som för en ekologisk och samma resultat gäller för enbart nötfärsbiffen. Nötköttet står för den betydande delen då vegetabilierna i snitt endast utgör cirka 5 % av det totala vattenavtrycket. Att räkna på vattenavtryck är en komplicerad process där många parametrar hanteras. Valet av data är avgörande då felen i beräkningarna ackumuleras i varje steg. Även om metoden är en förenkling av verkligheten kan vi konstatera att resultaten pekar på att en utveckling mot en lägre köttkonsumtion är nödvändig för att minska miljöpåverkan.