"The Invisible EU-citizens" "De Osynliga EU-medborgarna"

Sammanfattning: Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori ”the rights of others” appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Benhabibs teori tydliggör nationalstaters rädsla gentemot det främmande och bekräftar att det sker en kränkning av de mänskliga rättigheterna när människor saknar medborgarskap. Slutsatsen av denna studie är att orsaken till att romska grupper ofta faller utanför det skyddsnät som finns är på grund av avsaknaden av subjektivitet. Nationalstater ser ofta romska grupper som icke-hanterbara och det smittar av sig på civilsamhället och den generella attityden gentemot romer är negativ.