En intervjustudie om hur ASL fungerar för elever med NPF-problematik. : Verksamma klasslärare och speciallärares erfarenheter

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan Dalarna/Pedagogiskt arbete

Sammanfattning: Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan bli extra bekymmersam för elever med NPF-problematik. Detta gör att det finns en svenskämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen fungerar ur ett NPF-perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma klasslärare och speciallärare upplever att ASL fungerar för elever med NPF-problematik. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Vilka möjligheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Och Vilka svårigheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med klasslärare/speciallärare. Resultatet av studien pekar på att ASL inte främst är en metod för att läs- och skrivundervisning, utan ett inkluderande arbetssätt som fungerar för alla elever och för svenskämnets alla delar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)