Religiösa skäl, stympande syften och socialt konstruerade kroppsideal - Omskärelser, könsstympning och estetisk intimkirurgi

Sammanfattning: I detta arbete behandlas tre kategorier av ingrepp: omskärelse, könsstympning och estetisk intimkirurgi. Dessa tre regleras mycket olika inom svensk rätt. Den estetiska intimkirurgin är tillåten och möjlig att genomgå efter att personen som ska undergå ingreppet har fyllt 18 år. Omskärelser är även de tillåtna, och en sådan är möjlig att genomgå på egen begäran som myndig, såväl som på föräldrars begäran när det rör sig om barn. Könsstympning däremot är kriminaliserat. Detta gäller alla former av könsstympning och oavsett samtycke från personen som ska genomgå ingreppet. I uppsatsens första undersökning har förarbetena till lagarna som reglerar ingreppen studerats. Det som undersöks är de resonemang som förts avseende hur ingreppen ska regleras. I undersökningen identifieras och presenteras de skäl som har lagts fram. Vidare studeras vilka skillnader och likheter som finns mellan hur man har resonerat i de olika förarbetena. Det framkommer i denna undersökning många likheter rörande vilka skäl man har tagit upp, men också stora skillnader i hur man har behandlat dessa skäl. De två skäl som tycks ha varit primärt avgörande för skillnaderna i tillåtenhet bedöms vara dels om det finns religiösa skäl att genomgå ingreppet, dels hur allvarliga komplikationerna efter och i samband med ingreppet är. I den andra undersökningen studeras dessa två skäl vidare. För att bedöma hur hållbara skälen är utreds vad det finns för vetenskapligt stöd för de premisser man utgår ifrån. Den första premissen är att omskärelser utförs av religiösa skäl, medan könsstympning inte gör det. Den andra premissen är att komplikationerna efter könsstympning är mycket vanliga och allvarliga, medan komplikationer efter omskärelse och estetiskt intimkirurgi inte är det. Vid utredningen av den religiösa kopplingen behandlas såväl religiösa texter som olika studier rörande religionens roll för sedvänjorna. I fråga om komplikationer presenteras studier som har undersökt komplikationer som kan uppstå efter och i samband med ingreppen. Resultatet av denna andra undersökning är att det finns mycket som stödjer de två premisserna, men även en hel del som talar emot dem. I analysen studeras slutligen hur det som framkommit i undersökningarna förhåller sig till det rätts- och moralfilosofiska ramverk som uppsatsen utgår ifrån. Detta utgörs av idéer rörande materiell likhet och rättvisa, och rättslig koherens och integritet. Utifrån dessa idéer analyseras det som framkommit avseende vilka skäl som har lagts fram, hur man har behandlat och gett utrymme åt dessa skäl, och det faktum att evidensen är svagare än den framstått. Resultatet av denna analys är att det finns en skillnad mellan hur man har behandlat de tre ingreppen genom lagstiftningsarbetet, och att denna skillnad är godtycklig och grundar sig i en bristande objektivitet. Vidare innebär detta även att det föreligger brister i fråga om koherens och integritet.