Aktiemarknadens mottagande av tillkännagivanden om utdelningar : En studie om aktieutdelningar under Covid-19

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för ekonomi

Sammanfattning: Titel: Aktiemarknadens mottagande av tillkännagivanden om utdelningar - En studie om aktieutdelningar under Covid-19. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Joakim Isheden och Nicoleta Marcean Handledare: Jan Svanberg Datum: juni 2021 Syfte: Pandemin Covid-19 orsakade globala ekonomiska kristider år 2020 när många företag överraskades av betydligt försämrad konjunktur. En del av företagens hantering av situationen var att omvärdera sina utdelningsbeslut. Detta ger i sin tur utslag på aktiekursutvecklingen, något som olika teoribildningar förklarar på olika sätt. Signaleringsteori kan ställas mot utdelningsefterfrågeteori. Därutöver är det tänkbart att omständigheterna kring utdelningsbeslutet påverkar aktiemarknadens mottagande av det. Denna studie beskriver hur aktiekursutvecklingen påverkas av olika utdelningsbeslut samt utröner vilken teoribildning som bäst förklarar dess orsaker. Metod: Denna studie utförs inom den positivistiska vetenskapstraditionen och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. 195 utdelningsbeslut på Stockholmsbörsen (NASDAQ) år 2020 analyseras och kategoriseras utefter sin karaktär och sitt institutionella sammanhang. Företagens aktiekursutveckling under totalt 257 dagar studeras med tillkännagivandet om utdelningsbeslut som mittpunkt. All sekundärdata har sammanställts från webbsidorna Nasdaq och Avanza och bearbetats av författarna, och har analyserats med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Minitab. Resultat & slutsats: Studien kommer i likhet med tidigare forskning fram till att det finns ett samband mellan positiva (negativa) utdelningsbeslut och positiv (negativ) aktiekursutveckling. Skillnaden mellan kategorierna är liten till obefintlig, vilket gör att kassaflödesaspekten framstår som central. Slutsatsen blir därav att förklaringen till det funna sambandet främst bör förstås som att företagen möter aktiemarknadens efterfrågan på utdelningar, snarare än att de signalerar sina framtidsutsikter. Vidare uppvisar den svenska aktiemarknaden genom informationsläckage brister i marknadseffektivitet. Examenarbetets bidrag: Studien bidrar med att ge en djupare förståelse över dynamiken mellan företagens utdelningsbeslut och aktiemarknadens mottagande. Jämförelsen mellan signaleringsteori och utdelningsefterfrågeteori, där den senare föredras, är en förklaringsansats till den spretiga empiri som tidigare forskning genererat på området. Denna studies resultat styrker tidigare forsknings slutsatser om att den svenska marknadseffektiviteten är svag på vissa områden, genom att visa att detta gäller för aktiemarknaden vid utdelningsbeslut. Förslag till vidare forskning: Orsakerna till och omfattningen av den svaga marknadseffektiviteten behöver klarläggas. Eventuellt kan analysmodeller utvecklas för att justera för informationsläckage. Generellt behövs mer empirisk forskning som fokuserar på orsakerna bakom sambandet mellan utdelningsbeslut och aktiekursutvecklingen. Tvärvetenskaplig forskning om korttidsstödets politiska och ekonomiska följdverkningar skulle gynna såväl det ekonomiska som detstatsvetenskapliga ämnesområdet. Nyckelbegrepp: Aktiekursutveckling, positiva utdelningsbeslut, frivilliga respektive framtvingade negativa utdelningsbeslut, signaleringsteori, utdelningsefterfrågeteori, annonseringsdag, trendutveckling, marknadseffektivitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)