En studie om hur olika röstkvaliteter i kombination med bakgrundsbuller påverkar barns språkförståelse

Sammanfattning: Föreliggande studie baseras på en jämförelse mellan två likvärdiga grupper av barn. Syftet var att undersöka om barns språkförståelse påverkas mer av en dysfonisk (hes) röst i kombination med bakgrundsbuller jämfört med en typisk (funktionell) röst i kombination med bakgrundsbuller. Syftet var även att ta reda på barnens subjektiva upplevelse om lärarens röstkvalitet, kombinationen röstkvalitet och bakgrundsbuller samt ”frökens sätt att vara”. Vidare undersöktes sambandet mellan barnens kognitiva kapacitet och hur de presterade på språkförståelsetestet. I studien ingick 98 barn som grupperades efter kön innan testningen initierades. Testsituationen bestod av tre deltest som undersökte förmågorna: Arbetsminne, exekutiva funktioner och språkförståelse samt en intervju om barnens subjektiva upplevelse. Språkförståelsetestet var en digitaliserad version av TROG-2 och bestod av två olika förinspelade röstkvaliteter i kombination med bakgrundsbuller varav den ena gruppen lyssnade till en typisk röst och den andra till en dysfonisk röst. Resultatet av testningen visade signifikanta skillnader gällande barnens subjektiva upplevelse av röstkvaliteten, kombinationen röstkvalitet och bakgrundsbuller samt ”frökens sätt att vara”. Barnen som lyssnade till den dysfoniska rösten skattade nämligen den mer negativt och använde fler negativa ordval jämfört med den andra gruppen. Dock fanns det ingen signifikant skillnad mellan grupperna enligt resultaten av arbetsminneskapacitet, exekutiva funktioner eller språkförståelse. Starka samband visades mellan barnens kognitiva kapacitet och hur de presterade på språkförståelsetestet. Resultaten är viktiga eftersom varje elev förtjänar en optimal lärandemiljö och detta kan vi närma oss genom att röstutbildning blir en obligatorisk del av lärarutbildningen.