Uppgifter som utvecklar resonemangsförmågan : En läromedelsanalys i matematik för årskurs 3

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Pedagogik, språk och ämnesdidaktik

Sammanfattning: Följande studie är en läromedelsanalys som syftar till att undersöka vilka och hur många uppgifter som bidrar till att utveckla resonemangsförmågan. De läroböcker som granskades var Prima matematik 3a och 3b samt Mera favorit matematik 3a och 3b. Läroböckernas uppgifter kategoriserades i första hand som uppgifter som enbart söker ett svar och uppgifter som söker ett tillvägagångssätt. De uppgifter som sökte ett tillvägagångssätt analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk för resonemang. Ramverket bestod av två kategorier: Imitativt resonemang och kreativt resonemang. Båda läroböckerna visade ett resultat på flest endast svar-uppgifter. Prima matematik hade ca 46% uppgifter som sökte ett tillvägagångssätt medan Mera favorit matematik endast hade ca 14%. Av dessa uppgifter var det enbart 7% av uppgifterna som krävde ett kreativt resonemang i Prima matematik och än färre i Mera favorit matematik som endast hade 2% kreativa resonemangsuppgifter. Med dessa resultat drogs slutsatserna att Prima matematik bestod av fler uppgifter som bidrar till att utveckla resonemangsförmågan jämfört med Mera favorit matematik. Även de uppgifter som sökte tillvägagångssätt bestod av flest uppgifter med imitativa resonemang. Orsakerna till att de flesta uppgifter kategoriserades som imitativt resonemang diskuterades. Exempelvis om det beror på att läroboksförfattarna lägger mycket vikt på att elever ska repetera sina kunskaper. Det diskuterades även om orsaken kan bero på okunskap eller en tro att elever bör ha utvecklat sin resonemangsförmåga mer för att kunna lösa dessa typer av uppgifter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)