Kompetensåterföring inom samverkansprojekt

Sammanfattning: Bakgrund: Samverkan: Samverkansprojekt blir allt mer och mer vanligt för större infrastrukturprojekt i Sverige. I ett samverkansprojekt samarbetar de olika aktörerna för att tillsammans arbeta fram till ett gemensamt mål och dessa projekt har flera fördelar, bland annat ökad transparens och ofta högre kvalitet. Ett sådant projekt är en tillfällig organisation som måste vara flexibel och anpassningsbar, där alla aktörer tillsammans jobbar fram mot samma slutmål. Det ger också möjlighet till innovation och effektivitet genom att parterna är involverade tidigt i processen. Kompetensåterföring: Den svenska arbetsmarknaden rör sig mer och mer frekvent och förändras bland annat genom att individer mer frekvent byter jobb, rör sig geografiskt, samt in- och utträde på arbetsmarknaden. Det finns ett ökat behov för att organisationer behöver hantera frågor angående kompetensförsörjning. Att behålla kompetens inom företaget vid personalomsättningar och personalförändringar är jätteviktigt, vilket skapar ett behov för en effektiv kunskapsåterföring. Syfte- och problemställningar: Rapportens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur aktörer värderar och hanterar samverkansprojekt inom branschen idag. Samt hur samverkansprojekt från olika perspektiv kan tillföra mervärde för projektet, och hur viktiga lärdomar överförs till andra projekt för att främja kompetensåterföring. Arbetets mål är också att belysa hur kompetensåterföring ser ut idag och ge förslag till förbättringar som kan komma till användning i framtiden. Samverkansprojekt blir allt mer populärt i branschen, och det finns ett tilltagande intresse för att bedriva samverkan i olika former och projekt. Enligt Boverket (2018) är de största faktorerna till mindre lyckade projekt framförallt brist på kompetens, tid och resurser, samt dålig motivation inom den egna organisationen. De uttrycker att flera aktörer inom branschen anser att erfarenhetsåterföringen är bristfällig, vilket ökar risk för att samma problem upprepas. Kunskapen finns angående hur byggandet ska utföras, men den måste också spridas till berörda aktörer. För att arbetets process ska tillge adekvata resultat har fem frågeställningar framställts: Vilka för-, respektive nackdelar finns i ett samverkansprojekt? Hur implementeras kompetensåterföring vid samverkansprojekt idag? Vad skiljer den generella samverkansmodellen mot hur samverkan har använts i projektet? Hur påverkas projektets resultat av samverkan i projektgruppen? Hur kan uppföljning i samverkansprojekt förbättras i projekteringsfasen? Metod: Detta arbete har genomförts som en fallstudie, med kvalitativ informationsmetodik och deduktivt arbetssätt. Metoden har valts för att på egen hand, under en begränsad tid, tillbringa fördjupad kunskap kring erfarenhetsåterföring inom samverkansprojekt. För att skapa en helhetsbild som ska utgöra grunden för empirin, används fysiska intervjuer. Det möjliggör en undersökning från perspektiv av respondenternas erfarenhet. Litteraturstudien ligger till grund för en övergripande förståelse över projektformen. Slutsats: Det finns flera fördelar med samverkansprojekt, bland annat ökad transparens och öppenhet mellan alla aktörer. Trevligare arbetsmiljö, skapar effektivitet och innovation på ett annat vis i jämförelse med traditionella kontrakt. Nackdelar med samverkansprojekt kan vara om beställaren inte har tillräcklig kompetens för att driva projektet. Det är viktigt att alla har gemensamt mål och arbetar tillsammans för projektets bästa i fokus. Det gäller att alla individer ansvarar för att frambringa kompetensåterföring, men det största ansvaret ligger på chefen. Det finns processer för hur man för över kunskap till andra individer, i projektet finns det nedtecknat i en genomförandeplan. Dokumentationen har varit ovanligt bra i projektet, där det har lagts fokus och mycket tid samt energi för dokumentation. Det är en stor resurs- och ekonomifråga, men fördelaktigt vid komplexa projekt. Dokumentation är det som branschen är sämst på generellt. Till nya individer som ska välkomnas till projektet kommer en onboarding process utformas för att inviga de människorna i den kultur projektet vill ha. Det är ett kontinuerligt arbete att jobba med målen i projektet för att få samsyn och återföra kompetens. Det är framförallt viktigt att se över organisationen och fördela rätt kompetens till den resurs som kräver det, beroende av vilken roll man har. Organisationen måste rekrytera rätt kompetens för samverkan. Det är viktigt att individerna har viljan att samarbeta, rätt attityd, aktivt lyssnade, stödjande och coachande ledarskap. Nyckeln till att bli riktigt bra i samverkan är att jobba med ständiga förbättringar - viljan att bli lite bättre hela tiden. Det gäller att använda sig av organisationens erfarenhet från samverkansprojekt och stanna upp för att checka av. Successionsplanering är väldigt viktigt, då många projekt tar flera år och det kan inte förväntas att samma personer ska vara kvar i samma roll i så många år. I största möjliga mån gäller det att behålla kompetensen, därefter succesionsplanera för att individer får kliva upp och ta sig an större roller/ansvar i slutet/mitten av projektet. Tillit är en viktig valuta i ett samverkansprojekt, kompetens och ärlighet måste vara med hela tiden. Det är individerna i projektet som bestämmer om samverkansprojektet blir bra eller dåligt genom deras förmåga att samarbeta. Dialog och relationer skapar projektkulturen som alla måste jobba tillsammans med för att det ska bli bra. Eftersom det inte alltid går att välja individer från andra parter, så handlar det främst om involvering. Det gäller att diskutera de gemensamma målen hela tiden, eftersom det kommer att styra gruppen. Gruppen måste ständigt prata om den gemensamma styrplanen och vad som gäller i projektet efter de förutsättningar som finns. Det är en stor resurs- och ekonomifråga, men viktigt att dokumentera under processens gång kontinuerligt. Mer digitala verktyg hade underlättat processen, men med avseende på sekretess kontra informationsdelning är det svårigheter branschen står inför just nu. Vardagslärandet är viktigt att premiera för att förbättra existerande processer, där lärandet ofta sker i det dagliga arbetet och hanteras av medarbetarna. Det kan göras genom systematiskt lärande, där det handlar om ett lärande i små steg med syfte att engagera medarbetare i små förbättringar, som i det stora hela ökar produktiviteten Det är viktigt att man skapar återvinningsbankar i digital form. In- och utväxling i så god tid i så god mån som möjligt. Det är viktigt med rätt förutsättningar från alla håll för att få möjlighet att lära sig och följa upp arbetet. Det är ledare/chef, som har en viktig roll att främja uppföljning och kompetensåterföring. Ledarna bör ta ett extra ansvar och följa upp mer frekvent för att uppnå förbättrad uppföljning. Nyckelord: samverkan, partnering, konstruktion, kompetens, förbättringsarbete, byggbransch och projektering.