Kostnadsbesparing med avseende på energieffektiviserande åtgärder med avgränsning till fönsterbyte och tilläggsisolering

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan (SJÖ)

Sammanfattning: Linnéuniversitetet Sjöfartshögskolan i Kalmar Utbildningsprogram:                                                                          Drift- och underhållsteknik Arbetets omfattning:                                                                         Självständigt arbete om 15 HP Titel:                                                                     Kostnadsbesparing med avseende på energieffektiviserande åtgärder med avgränsning till fönsterbyte och tilläggsisolering. Författare:                                                                                             Fredrik Svensson och Johan Bengtsson Handledare:                                                                                          Henrik Wärnberg   Sammanfattning 2017 års medelpris för el hamnade på cirka 30 öre per kWh. Det är åtta procent högre än för 2016 och hela 32 procent högre än 2015, då elpriset var väldigt lågt. 2017 års elpris är det högsta sedan 2013. Fortsättningsvis spår Bixia låga elpriser de kommande åren vilket beror på utbyggnaden av förnybar energi och att kärnkraftverket Olkilouto 3 i Finland tas i drift. Bixia räknar med att den nordiska elmarknaden kommer att ha en förstärkt energibalans fram till 2019. Efter år 2019 kommer energibalansen att försvagas, beroende på stängningen av Ringhals 1 och 2 och ökad export av el ut från Norden, säger Martina Rosenberg på Bixia. En försvagad energibalans innebär en högre prisnivå. Projektet syftar till att kartlägga omfattningen av energiförluster, i ett privat hushåll, till följd av transmission och därefter göra en bedömning om energibesparingsåtgärder, i form av tilläggsisolering och fönsterbyte, skulle vara en ekonomisk lönsam investering. Genom minskad energianvändning ger dessa investeringar ett positivt tillskott i energibalansen och kan även bidra till en bättre inomhusmiljö.   Projektet följer en metod där kvalitativa experiment har utförts genom mätningar på klimatskärmen. Denna mätning har gjorts med hjälp av en termografikamera där bilder har detekterat otätheter i klimatskärmen, så kallade köldbryggor. Energiförluster, till följd av transmission, har sedan beräknats med handberäkningsmetoder och utförts för en rad olika storheter, exempelvis värmeledningsmotstånd och värmegenomgångskoefficienter. Utöver detta har den specifika klimatskärmen delats upp i flera sektioner respektive skikt för att strukturerade beräkningar skulle kunna utföras enligt den beräkningsgång detta projekt efterföljt.   Undersökningen visar att åtgärderna bidrar till omkring 4 gånger mindre energiförluster gällande energifönster och 2 gånger mindre för väggen jämfört med värdena före åtgärder. Återbetalningstiden är dock betydligt längre för energifönstren då detta är en betydligt mer kostsam investering. För PVC-fönster landar återbetalningstiden på ca 27 år och för aluminiumbeklädda träfönster är återbetalningstiden i detta fall över 40 år mot ca 20 år för tilläggsisoleringen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)