Lärares viljor, plikter, kunnande och möjligheter i relation till simning : En jämförande kvalitativ studie om idrottslärare i stad och landsbygds upplevelser kring simundervisning i årskurs 7-9.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Oskar Nilsson; Ida Jonsson; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka och jämföra hur lärare idrott och hälsa i årskurs 7-9 i storstad och på landsbygden tolkar, realiserar och upplever sina möjligheter att undervisa i delmomentet simning utifrån kursplanen i idrott och hälsa för såväl simkunniga som icke simkunniga elever. Frågeställningar: Hur tolkar och realiserar lärare i idrott och hälsa simundervisningen, utifrån kunskapskrav och det centrala innehållet? Hur upplever lärare i idrott och hälsa sina möjligheter att bedriva simundervisning för såväl simkunniga som icke simkunniga elever? Vilka faktorer påverkar lärare i idrott och hälsas möjligheter att bedriva simundervisning? Metod Studien har en kvalitativ ansats och halvstrukturerad intervju användes som metod. Ett bekvämlighetsurval av sju lärare i idrott och hälsa för årskurs 7-9 genomfördes varav fyra kom från storstadskommuner och tre från en landsbygdskommun. Insamlad data analyserades med hjälp av läroplansteori, von Wrights handlingsteori med determinanterna ”wants”, ”duties”, ”abilities” och ”possibilities” samt ramfaktorteori. Resultat Studiens resultat visade att kursplanen överlag tolkades och realiserades på ett liknande sätt, att kontrollera kunskapskravet ”Simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge”. Detta trots att majoriteten av respondenterna tolkade att delmomentet simning ska innehålla ett mer omfattande innehåll, men yttre förutsättningar begränsar. En respondent beskrev en mer omfattande undervisning i simning och visade att läraren som aktör kan ha en viktig roll i hur läroplanen tolkas och realiseras. Två respondenter anlitade externa instruktörer för undervisning av icke simkunniga elever. Resterande respondenter undervisade själva dessa elever, men upplevde överlag begränsningar för att de icke simkunniga skulle kunna nå målen i form av tidsbrist, lokaltillgång och ekonomi. Den respondent som var nöjd med sina yttre förutsättningar hade en simhall på skolområdet. Skillnaderna mellan respondenterna i storstad och landsbygd var marginella. Slutsats Slutsatser från studien är att tolkning och realisering av simundervisning i stor utsträckning påverkas av yttre ramfaktorer, men att läraren som aktör också kan ses som en påverkansfaktor, både i ordinarie undervisning och i undervisning av icke simkunniga. Vidare verkar simundervisning vara svårt att realisera oavsett var i landet lärare verkar. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)