Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige

Sammanfattning: Kostnaden för frösådd är oftast lägre än för plantering och lyckade sådder ger vanligen återväxt med högre stamantal. I praktiskt skogsbruk tillämpas skogssådd inte på alla marker där åtgärden kunde vara ett realistiskt alternativ. Särskilt stor är tvekan att så på marker med tjocka humustäcken. Såddresultatet är bland annat beroende av en kontinuerlig vattentillgång, där det kapillärt stigande markvattnet är den viktigaste källan. Kapillärkraften kan ökas genom markberedning, men om humustäcket är för tjockt förmår inte markberedaren att blottlägga mineraljord och risken för uttorkning ökar. Syftet med denna studie, utförd på föryngringsytor tillhörande Holmen, var att undersöka plantbildning efter praktisk skogssådd på marker med tjocka humustäcken och utvärdera rådande rekommendationer för tallsådd. Tolv stycken sådda bestånd med 4 – 70+ centimeter tjocka täcken av humus eller torv inventerades. Statistiska ANOVA-analyser gjordes för att fastställa hur föryngringsresultat påverkats av de undersökta faktorerna såddbäddssammansättning, humustjocklek, torvtyp, humifieringsgrad, ståndortstyp och konkurrerande vegetation. Den vanligaste groningspunkten för tallplantor i harvspår med förekomst av ren mineraljord var i en blandning mellan humus och mineraljord. Harvsegment med förekomst av ren mineraljord hade ett signifikant större uppslag av tallplantor men vare sig i harvspåren eller för föryngringsytorna i stort kunde antalet tallplantor förklaras av lokalt humusdjup eller humifieringsgrad. Däremot konstaterades signifikant större uppslag av glasbjörk och högre totalt stamantal på provytorna med tjockast organiskt material. Inga signifikanta samband kunde ses mellan ståndortstyp, konkurrerande vegetation och föryngringsresultat. Studien indikerar att tallsådd är funktionellt på marker med tjocka humustäcken och torv. Oavsett det organiska materialets tjockleksklass uppgick antalet barrplantor i medeltal till 5 900 – 7 600 per hektar och antalet potentiella huvudstammar till 7 600 – 11 400 per hektar. Om Holmen skulle välja att föryngra sina marker med en humustjocklek över tio centimeter genom sådd istället för plantering så skulle det kunna innebära en genomsnittlig besparing om cirka 3 – 4 miljoner kronor per år.