Lärares livsvärld. Fyra lärares förutsättningar att arbeta med elever med autismspektrum i en förändrad skola för alla

Sammanfattning: Syfte: I och med en förändring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstånd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte längre särskolan. Denna förändring i lagtexten innebär stora förändringar för innebörden av ”en skola för alla” och förutsättningar för en sådan, därav användningen av ”en förändrad skola för alla”. Syftet med studien är att undersöka hur förändringen gällande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lärare i grundskolan och hur lagändringen påverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lärarnas beredskap, inställning och kunskap med fokus på hur detta påverkar deras lärarroll i en förändrad skola för alla. Teori: Studien är hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvärldsfenomenologi. Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lärare som har elever med autismspektrumtillstånd i sina klasser har genomförts. Samtalsintervjuerna var halvstrukturerade där utrymmet för följdfrågor var stort. Resultatet analyserades utifrån van Manens (1990) livsvärldsexistentialer; levt rum, levd tid, levd kropp och levda relationer. Resultat: Lärarna känner inte att deras utbildning motsvarar det varierade elevunderlag som de möter, varken kunskapsmässigt eller att de ges tidsliga eller rumsliga förutsättningar för att tillmötesgå de specifika behov som deras elever med autismspektrumtillstånd har. Lärarna upplever tidsbrist för att kunna erbjuda den framförhållning som deras elever med autismspektrumtillstånd behöver. De anser att skolan måste bli bättre förberedd att ta emot elever med autismspektrumtillstånd och där spelar fortbildning och handledning en central roll, något som de efterfrågar i större utsträckning. Att erbjuda en inkluderande verksamhet anser lärarna är komplext och förutsättningarna att göra så är inte tillräckliga. Struktur, kontinuitet och förutsägbarhet är avgörande för hur en skolvardag ska bli för deras elever med autismspektrumtillstånd. Det varierade elevunderlaget gör att lärarna ser på sitt uppdrag på ett nytt sätt jämfört med för några år sedan. Relationen mellan elevens behov och utformandet av undervisningen är central och blir mer uppenbar än i vanliga fall. De uttrycker alla att de försöker göra det bästa av det som bjuds då det gäller resurser och lärandemiljön. Den specifika elevgrupp som studien fokuserar verkar skolan inte vara avpassad för, varken avseende; kunskap, tid, rum eller relationer.