Sveriges bästa ekologiska kommun : en studie om Örebro kommuns implementering av den svenska livsmedelsstrategins inriktningsmål

Sammanfattning: I en värld där problemen kring klimat och miljö blir allt större, måste vi anpassa våra vanor för att lämna över jorden till nästa generation. År 2017 trädde en nationell livsmedelsstrategi i kraft, där hela livsmedelskedjan är inkluderad. Strategin ska göra hela livsmedelskedjan konkurrenskraftig samtidigt som mål angående klimat och miljö ska uppnås. Ett av målen i strategin är att ha 60% ekologiskt certifierade livsmedel i de offentliga köken är 2030. Kommunen som just nu har lycktas bäst med detta är Örebro kommun. De har uppnått 77,2% ekologiskt certifierade livsmedel och är därmed Sveriges bästa ekologiska kommun. Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorerna för den lyckade implementeringsprocess som Örebro kommun har haft gällande detta mål. Forskningsfrågorna riktade in sig på hur kommunen har tolkat nationella och regionala policys och vem som styr implementeringsprocessen. Samt om det finns faktorer runt om själva tolkningen av policys som är betydelsefulla. För att uppnå syftet och få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys av relevanta policydokument gjorts. Som ett komplement till detta har även två personer som jobbar inom måltidsorganisationen i kommunen intervjuats. De teoretiska utgångspunkterna ligger i Vedungs (2016; 1998) och Herttings (2019) idéer om hur en implementering styrs och vad som spelar roll för en lyckad implementeringsprocess. Med hjälp av dessa teorier ges en nyanserad bild av hur implementeringen av målet i Örebro kommun går till. Resultatet visade att Örebro kommun använder den nationella livsmedelsstrategin som ett politiskt ramverk, samtidigt som de har handlingsutrymme att genomföra målet på det sätt de vill. På så sätt syns en tydlig mellanpositions-arena, som styr processen. Vidare är ”att förstå, vilja och kunna” faktorer som är viktiga för att kommunen ska lyckas med ett bra resultat. Vad som upptäcktes var att samarbetsspelet mellan slutmottagare och gräsrotsbyråkrat kan diskuteras, då eleverna på skolorna som undersöktes, åt mindre av den vegetariska maten. Det visade sig dock att kommunen är medvetna om detta och arbetar ständigt med att förbättra den situationen.