Tjej, bitch, käring eller hora? : En undersökning om högstadieungdomars kännedom om, bruk av och attityder till slang.

Sammanfattning: Följande studie är en undersökning med sociolingvistisk inriktning med fokus på ungdomars språkbruk. Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociolingvistiska teorier och utifrån dessa teorier analyseras och diskuteras studiens empiriska material. Empirin utgörs av en kvantitativ enkätundersökning där elever har fått delge åsikter och uppfattningar kring attityder till och bruk av slang samt deras kännedom om och bruk av ett antal specifika slangord. Studien med tillhörande undersökning syftar till att undersöka om högstadieungdomarnas kännedom om och bruk av några specifika slangord och uttryck har förändrats märkbart de senaste 30 åren. Studien syftar även till att undersöka högstadieungdomars attityder till och bruk av slang. De slangord som informanterna i följande undersökning har givit exempel på granskas i relation till elevers exempel på några specifika slangord i Kotsinas båda undersökningar från 1987 respektive 1998.Den bearbetade och analyserade empirin visar att informanternas attityder till slang är övervägande positiva, mer inom användning i vardagligt tal än i skrift. Gällande kännedom om och bruk av specifika slanguttryck tyder resultaten på att informanternas kännedom om och bruk av några specifika slangord för ”pojke” och ”flicka” är förhållandevis oförändrad/oförändrat, medan kännedomen om och bruk av slangord för värdeladdade ord som ”elak/otrevlig och ”bra/trevlig” har förändrats. Man får förmoda att de ord som informanterna delger även brukas av informanterna till viss del, varpå kännedom om och bruk av går hand i hand i följande studie.Slutsatsen som kan dras är att myten om slangens korta liv inte alltid stämmer men även att slangen precis som språket i sig alltid är föränderligt. Dessutom indikerar resultaten på att vissa slangsynonymer går ifrån sin ursprungliga betydelse, eller tillskrivs fler och nya betydelser och på så vis kan de användas i fler än ett sammanhang.