Explicitgjorda kompetenser och implicita kunskaper : Fokuseringen på villkor för ett vetenskapligt skrivande med elevers högre studier som mål i tre tryckta läroböcker

Sammanfattning: I denna studie undersöks vetenskapligt skrivande i tre läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet. Detta görs mot bakgrund av den debatt som pågått sedan tidigt 70-tal där elevers och studenters bristfälliga skrivförmåga diskuterats. Vilket utrymme vetenskapligt skrivande får i läroböckerna undersöks där explicitgörandet av kompetenser granskas och implicit kunskap urskiljs. Kunskap och kompetens som undersöks kategoriseras efter Asks (2007) huvudkategorier kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Resultatet visar att implicit kunskap förekommer i läroböckerna där tydliga förklaringar och sammanbindande resonemang ofta utelämnas samt att den kunskap som tolkas vara implicit ofta explicitgörs ju längre in i läroböckerna som läsaren kommer. Resultatet av studien visar även att det är mer vanligt att vad och hur explicitgörs beträffande kunskap och kompetens, mer ovanligt är det att varför är tydligt explicit uttryckt. I läroböckerna får både text kopplad till vetenskapligt skrivande och text som behandlar vetenskapligt skrivande olika stort utrymme. Kunskap om och utveckling av den kompetens som får störst utrymme och fokus i läroböckerna är lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Akademiska textkonventioner och kritisk-analytisk kompetens får minst utrymme i läroböckerna. Den senare kompetensen är enligt tidigare forskning den typ av kompetens som elever och studenter har svårast att uttrycka skriftligt. I de undersökta läroböckerna förekommer träning av kompetensen till övervägande del då källkritik behandlas.