Intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser av hjärtstoppslarm hos vuxna patienter på vårdavdelning

Sammanfattning: Bakgrund: Med snabb start av hjärt- lungräddning (HLR) och tidig defibrillering ökar chansen för överlevnad då en patient drabbats av hjärtstopp. Intensivvårds- och anestesisjuksköterskan, som ingår i hjärtstoppsteamet, har en viktig roll när de lämnar sin ordinarie avdelning för att hjälpa till och stötta andra kollegor i den akuta situationen på en vårdavdelning. En situation som kan vara till grund för både positiva och negativa upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser före, under och efter hjärtstoppslarm hos vuxna patienter på vårdavdelning. Metod: Kvalitativ ansats med deskriptiv design användes för att genomföra studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer som transkriberades ordagrant. Sedan analyserades data med en kvalitativ innehållsanalys. Sju intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor som medverkat vid minst två hjärtstopp på vårdavdelning intervjuades. Huvudresultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier: Känslomässiga upplevelser, Kommunikation och samarbetets betydelse i teamet samt Praktiska möjligheter och hinder. Huvudfynden var att specialistsjuksköterskorna upplevde olika typer av känslor före, under och efter ett hjärtstoppslarm på vårdavdelning. För mycket personal inne på salen försämrade upplevelsen av situationen. HLR-utbildning, en tydlig ledare i teamet samt tillgången till material var viktiga faktorer. Slutsats: Att arbeta som ett team vid ett hjärtstoppslarm på vårdavdelning var, enligt intensivvårds- och anestesisjuksköterskorna, ett meningsfullt och spännande uppdrag. Specialistsjuksköterskorna som ingick i hjärtstoppsteamet ställdes ofta inför nya utmaningar och påfrestande situationer där vikten av samarbete, kommunikation och utbildning var avgörande för de upplevelser som kunde uppstå.